- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Tolfte årgången. 1912 /
80

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80

OLOF GJEliDMAN.

vokaler vid den allitteration, vars möjlighet jag här sökt
klargöra, vore det ju tänkbart, att den nyss framhållna allmänna
likheten vokalerna emellan, det som skiljer dem från
buckal-resonanterna, stärkte det intryck av allitteration, som
vokalerna i sin egenskap av rena stämtonsljud kunna väcka.
Det är möjligt. För egen del har jag dock tyckt mig finna,
att det endast är vokalernas egenskap av stämtonsljud mitt
öra fäster sig vid vokalisk allitteration. Detta kan ju dock
vara ett självbedrägeri, ehuru jag icke tror det. —

Rimmet alla: andra är för Beckman vokalallitteraticn,
för Risberg vokalisk assonans. Tydligt är, att den senare
vid namngivningen av uddrim mellan identiska vokaler icke
som den förre låtit platsen bestämma utan rimmets
beskaffenhet. Rimmets beskaffenhet dock icke ensamt utan utom
denna också de rimmande ljudens egenskap av sonanter
(vokaler). Detta framgår därav, att han kallar ett rim som "Åømma
till Æorta" allitteration + assonans. Mot Risberg kan man nu
med fog invända, att rimmet alla : andra, sådan hans
definition på allitteration är, av honom lika väl kunde benämnas
allitteration. Mot Beckman är man å andra sidan berättigad att
anmärka, att han genom sin definition på vokalallitteration
ej tar tillbörlig hänsyn till den faktiska olikheten mellan rim
.sådana som alla : andra och alla: wvar. Slutligen kan man
mot bägge invända, att de förbisett eller åtminstone icke
framhållit olikheten också emellan buckalrim som sitta:
sinnad och sitta : sucka. Vad som nyss sades om uddrimmande
vokaler gäller ju också ofta om rimmande buckaler. Man
kunde rent av sätta ifråga, om man icke borde indela alla
rim, icke blott uddrimmen, från synpunkten av do rimmande
ljudens likhet och då kalla rim som alla: wvar, Ärall: /rust,
ds : is allitteration och rim som alla : andra, kall: Zcast, vas :
ras assonans. Då emellertid gränsen mellan allitteration och
assonans är svävande och det på den grund — särskilt vad
buckalrimmen beträffar — ofta bleve svårt att avgöra,
huruvida ett visst rim skulle kallas allitteration eller assonans,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:17:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1912/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free