Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄRKNINGAR TILL SVENSK SPRÅKHISTORIA. 111
Sid. 150 f. omnämnde jag en märklig grupp dialekter i
Uppland och annorstädes, som förlorat -n i fem.-art. men icke
visa något spår av detta i uttalet av den föregående vokalen.
I noten 1 s. 151 reserverade jag mig mot, att i texten ha uttalat
någon mening om artikelvokalens tidigare nasalitet i dessa
målHär (möjligen också på grund av några andra reserverade
uttryck) tror sig L. skymta en svart "skepsis" i fråga om
hela nasaleringshypotesen, och det är förnämligast mot denna*
som han riktar hela sin undersökning. Det är egendomligt,
att L. just på en punkt, där jag icke uttalat någon mening,
finner mest anledning att väcka sak med mig.
(I fråga om den åsikt, han tror mig hysa beträffande
förhållandet mellan 1600-talets -an och nutida -a i i synar
hänvisas till det följande s. 116 not 2).
Ovanstående må vara nog som exempel på L:s fria
tolkningar av mina korta uttryck och hänvisningar i
"Slutartikeln".
Det är sant, att L. att börja med reserverar sig och
säger att han är "ytterst osäker" om han "alltid rätt förstått
H:s mening". Det kan jag nu lätt tänka mig. Utan att
jag därför vill instämma i den följande reflexionen: "kanske
se vi stundom saken mer lika än jag trott". Det var just
till en del min avsikt att icke bli förstådd, nämligen i frågan
om "uppkomsten", nasaleringshypotesen. Men om L. känt
sig så osäker, vartill då polemiken?
Vad angår L:s egen undersökning om fem.-artikeln är
om den ej mycket att säga.
Då han begränsat den till blott formerna -a och -anr
är han naturligtvis i sin fulla rätt. Men det stämmer icke
väl med hans försäkringar, att han vill ta upp frågan "från
början", se den "under större latitud", "belysa de stora
linjerna", "gå till botten med frågan".
Undersökningen innehåller föga nytt. Det är några
förut icke publicerade skrivningar med -an ur en urkund från
Fellingsbro av år 1498 och ett rätt stort antal sådana från
1600-talet. Dessutom några -a. I övrigt upprepar han en
del allmänt bekanta argument för nasaleringen, som redan
1 Anmärkningen om -ä i Bröllopsvisan 1697 (s. 151 r. 20
uppifrån) är för skarpt formulerad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
