Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
BENGT HESSELMAN.
också i övrigt visar sig skriva mera dialektalt än de senare
århundradena, t. ex. i fråga om utelämnande av d i Bua,
B nan, Lia, Lian, Lien o. d.
Om vi nu med Lindroth anse oss böra "principiellt"
betrakta de olika skrivningarna i Vgl. som representerande
"stadier i den allmänt antagna förskjutningen av en > a",
kunde vi komma till att tro att utveckligen i Västergötland
förlupit baklänges. L:s ifrågavarande "princip" tycks mig
inte helt ha frigjort sig från reminiscenserna av ett äldre
uppfattningssätt \ enligt vilket våra litterära språkkällor äro
en fortlöpande serie av ljudskriftstexter, som vi blott behöva
avläsa för att finna utvecklingen!
Förklaringen av formen -an är given av Beckman (Arkiv
XI s. 216) och jag har i "Slutartikeln" s. 154 n. 1 hänvisat
till hans utredning. Jag sammanfattade den i nyckelordet:
"kompromissformer". Själv lade jag till en liten synpunkt,
som tycktes mig kunna komplettera B:s förklaring: "Då målets
flikka ’rätt’ heter flikkan. måste handan vara rättare än lianda".
Då jag av L:s framställning icke känner mig fullt säker på,
att han slagit upp stället hos Beckman, tillfogar jag det här
i dess helhet :
Beckman omtalar efter Hof, att det även i uppsvenskt talspråk
i best. art. i fem. hette t. ex. kunsta. "1 Stockholm brukas en
koin-promissform handann." Not: ’-Dylika former finnas ännu kvar
Åtminstone i en kategori av ord. nämligen ortnamnen i deras officiella
form t. ex. i k\rrkböoker ock på generalstabens kartor. Ett ställe,
som av folket kallas Böu Hulta Slutta, skulle naturligtvis på kartan
heta Boden, Hullen, Slätten, men vederbörande ha icke vågat göra en
så skarp förändring utan konstruerat formerna Bodan, Hallun, Slüttun.
Annu ett steg har denna halvlärda folketymologi gått i Kalland.
det gamla Qculdin, vars form i vgm. är Kalla\ det nybildade Källan
har blivit fattat som ett kompositum av -lamt"-.
Saken ligger alltså så: vi ha över en stor del av Sverige
dialekter, där det heter kyrka 1). f. kyrka, och vik b. f. vika.
På papperet ta sig de båda formerna kyrka lika ut och även i
talet äro do på vissa håll lika. men i de flesta dialekter är
det i själva verket så att b. f. är skild från o b. genom
olika vokalkvalitet. Vanligen är det så att ob. f. har öppet
1 Det var i viss mån en sådan åskådning, som en gång ledde till
uppställandet av ljudskridningsserien: (svagtonigt) t > d > à > }■» > t, t. ex.
funnit > -idh -ith > -it — mot vilken L. själv vänder sig, i J. Th.
Bureus" s. 218 f.
- Jfr Mr i a ~ Meijundh redan på loOO-t. i Angermanl., ovan s.
100 noten 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
