- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Tolfte årgången. 1912 /
148

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

148

GUSTAV CEDERSCHIÖLD.

ter konsonant vore motbjudande för svenska öron och
därför måst vika för -rar. Likväl må vi erinra oss, att
pluraländelsen -er i utländska folkslags namn fått sådan fasthet
i språkkänslan, att riksspråket tåligt åtnöjer sig med de
föga välljudande pluralerna negrer, teukrer, cimbrer, lokrer
o. d.1.

Andra lånord

äro svåra att föra under vissa regler. Blott de flerstaviga,
som ha fortis på ultima och därigenom påtagligt visa sig vara
främlingar, ha konsekvent plural på -er. Huruvida de
en-staviga lånorden kunna med avseende på pluralbildningen
närmare bestämmas, har jag ej varit i tillfälle att undersöka.
Men jag har det allmänna intrycket, att enstaviga fackord,
sporttermer o. d., som på senaste tiden inlånats till svenska,
skulle ha vunnit lättare och säkrare insteg i vårt språk, om
de fått pl. på -ar i stället för -er, som nu oftast brukats
på nykomlingarna.

Stympade länordy

d. v. s. enstaviga former brukade i st. f. flerstaviga
utländska ord, utgöra en ännu visserligen ganska liten grupp,
men förtjänar synnerlig uppmärksamhet. De äro nämligen
frukten av ett sunt och berättigat uppror mot den
belastning av långsläpiga utländska ord, som den nutida kulturen
hopar över vårt språk. Det är nog så, att också rent
svenska ord genom långt driven sammansättning kunna bli
tämligen ohanterliga; och i sådana fall kan man ofta åstadkomma
förkortning efter vissa normer, jfr E. H. Tegnér "Elliptiska ord"
och min bok "Om svenskan som skriftspråk" 3:e uppl. sid. 117.
Men med oviga, mångstaviga lånord kan man gå till väga
vida mera hänsynslöst. De äro ej till sitt bildningssätt och
sina beståndsdelar begripliga för flertalet svenskar, utan hela
ljudkomplexen förefaller som en oorganisk massa. Därför har
man full frihet att av denna massa avskilja vilken del som

1 Jfr för övrigt de nybildade neutrala pluralerna filtrer, neutrer,
spektrer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:17:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1912/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free