Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STILEN I RUNEBERGS LYRIK. 167
flickan. — Raden "lyssnen icke, Lannas gråa hallar" för
också omedelbart tanken till Ossian. — Då Ossians sånger
skulle bli av så stor betydelse för Runeberg under ett senare
skede av hans skaldskap, synes det vara av ett visst intresse
att konstatera, att han redan nu var berörd av inflytande
från dem.
Stilen i Dikter I . innehåller sålunda rätt många
främmande beståndsdelar, många element, som Runeberg upptagit
från samtidens och den föregående tidens litteratur Men
man kan även varsna, huru det för Runeberg karaktäristiska
framträder och utvecklar sig rikare och djupare. — Jag skall
då åter behandla sådana något större liknelser och bilder,
vilka i sin helhet synas vara självständigt runebergska, om
också något drag eller någon detalj bär vittne om litterär
påverkan.
Man finner i Dikter I ett helt galleri av vårbilder.
Härvid kan man dock observera skiftningar i bildernas
innebörd. Stundom symboliserar våren barndomen eller
ungdomen ; i "Vaggsång för mitt hjerta" betecknar våren mera
allmänt, en tid av lycka, som svunnit, ehuru ungdomens vår
ej ännu är förbi. I de dikter, som likna människans liv
vid en blommas, symboliserar våren helt naturligt ungdomen.
I Runebergs första diktsamling finnes dock endast en dikt
av detta slag, nämligen "Till en blomma".
Dikten "Den tillfrisknande" består egentligen blott
axen enda vårbild.
"O, låt mig sitta tyst på din bädd och skåda,
Hur våren sakta spirar ur vinterns dvala",
börjar den, och fortsättningen utgör ett utförande av detta
motiv. Dikten är ställvis graciös och vacker, men det litet
1 Inflytandet från Franzén skall jag icke heröra. Det har
blivit synnerligen ingående belyst av C. G. Estlander och \Y. Söderhjelm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
