Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
RUTII HEDVALL.
Högst bland alla dessa naturbilder står väl dock följande
strof i sin stämning av junidag med unga, blommande ängar
och fågellock i snåren:
"Två plantor, mellan dem
En äng i blomning står;
Två foglar, som fått hem
I skilda lunders snår."
(Hvem styrde hit din väg4?)
I den andra samlingens "Idyll och Epigram" varsnar
man jämte strävan att göra naturbilderna sanna en böjelse
att personifiera, besjäla. Men dessa idyllepigrammens
personifikationer äro av en helt annan art än de personifikationer
vi mötte i den första samlingens äldre dikter. Dessa voro
påverkade av pseudoklassicismen; i idyllepigrammen äro
personifikationerna i folkdiktens stil och ha ett ljust, skälmskt
tycke. Så berättar skalden exempelvis en liten saga om, huru
sorg och glädje bo i hjärtats kamrar.
Alla naturföremål äro besjälade och kunna systerligt
deltaga i människors sorg och glädje, utan att dock, såsom fallet var
i blomsterdikterna och flerstädes i Runebergs äldre lyrik,
mer eller mindre fullständigt förmänskligas. Fåglarna tala,
blommorna tala och stjärnorna på himmelen tala. Och
stjärnorna äro alla älskandes förtrogna. De se allt på jorden, de
se också den älskade och kunna tala om hennes vägar. Men
de stå dock himlen närmare än jorden och därför kan även
aftonstjärnan besvara frågan "hvad i himlen tänkes — när
första kyssen åt en älskling skänkes".
Om vi betrakta de två diktsamlingar Runeberg utgav
åren 1830 och 1832 finna vi huru Runebergs stil, särskilt
hans bildspråk, utvecklar sig i riktning mot större
självständighet, enkelhet och sanning. De stående fraserna försvinna,
bilderna fyllas och genomvärmas av Runebergs egen
individualitet, av hans egen syn på världen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
