Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
HJALMAR LINDROTH.
lian mig därvid lägga för stor vikt vid vad B. direkt åsyftar
med formen. Mången gång kan ju just vad som mer
oöverlagt slinker ned på papperet, ge en värdefull upplysning. Då
Bure skriver säng an som ångermanländska — detta är den
första formen i notisen —, så är för mig den hörda
ångermanländska formen den naturliga utgångspunkten för
skrivningens förstående och icke någon gängse
kompromissskrivning -an (= -a eller -an). Ty dels kan det icke styrkas,
att B. var förtrogen med en sådan, och dels har en sådan i
alla händelser inte hindrat honom att skriva smörgåsa,
likaledes från Ångermanland (liksom bua såsom medelpadska).
Denna dubbelhet -an, -a har jag ju uppmärksammat s. 102
n. 1 och där också antytt en möjlig förklaring. Men hur vet
man nu, att detta -a inte var nasalt? Om det så vore, kan
motsatsen lösas också så, att båda skrivningarna betyda q1.
Jag erinrar här ånyo om de älvdalska skrivningar som jag
berört s. 102 n. 2. Icke heller det medelpadska bua eller de
ångermanländska ortnamnen från 1500-talet kunna då andragas
såsom bevis för spårlöst w-bortfall (utan nasalering). Nu
medger jag ju visst, att en säker tolkning av Bures yttrande
är svår, i synnerhet i vad som rör den icke-ångermanländska
formen sängian. Kanske är H:s förklaring för den nu s. 109
n. 3 åtminstone såtillvida riktig, att den verkligen icke är
B:s hembygdsform. Inte så att detta redan skulle vara klart
genom uppvisandet att Uppsala-målet icke haft -a(n). B. kan
i denna punkt ha talat Åkerby-mål2. Den möjligheten har
ju H. själv fixerat både i 1 Slutartikeln’ och här. På det
senare stället tycks antas, att Åkerby haft -ä som
Skuttunge-målet, på det förra talas mera allmänt om en släktskap
mellan målen i Bälinge hd (s. 149 n. 2) — gentemot målen i
sydväst (jfr s. 148 f.) —, varjämte det (s. 151 f.) görs troligt,
att -ä förr varit spritt utöver Skuttunge. Men såsom säkert,
1 Detta sista tecken skulle naturligtvis ha stått för det feltryckta
a i min nyss citerade not s. 102.
2 H. kanske då förstår — jfr hans yttrande nu s. 118 —, att
det inte behöver vara så konstigt av mig att (s. 102) beteckna mitt
misstag rörande Uppsala-målet som träffande en ’mera periferisk’
fråga; jfr ytterligare strax i texten. — En parallell skulle icke
behöva saknas till det egendomliga, att B. så väl skulle ha kunnat
undvika sin hembygdsform (jfr H. s. 109 n. 3) — om han nu
verkligen länge bibehöll den. Ty l för rd(h) är också en stor
sällsynthet ho«? honom. Det ’starkt dialektala’ i B:s språk gäller för övrigt
ganska bö.r^n: förin t in a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
