Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
HJALMAR LINDROTH.
vok. som i ngka, mia. Alldeles detsamma gäller
Leksands-bålets neva, ina (= konj.) = una, hæda (analys av infödds uttal).
Detta rörande trakter som H:s uppgifter direkt avse. Då också
Gästrikland hör dit, kan jag väl ock peka på det från
Uppland, även från nordost, hos H. själv (Korta vok. 169 n. 4)
anförda ana ’innan’ (om adv. eller konj. är här likgiltigt)
Eftersom H. nu i sitt sista yttrande i saken synes ge sitt
förnekande av att -a kan ha uppkommit ur -an en vida
allmännare räckvidd, kan man väl ock nämna, att Kallstenius
vid de gamla adv. på -an genomgående skriver -a (Landsm.
XXI, 1, 128), fastän a i målet säges vara mera æ-liknande
än riksspråkets (s. 41). — Annorlunda vore det, om H. givit
anvisning på någon annan tillfredsställande förklaring av dessa
oppa, neva, inna. Men det har han inte. Enligt den här
ovan berörda komprometterande uppfattningen vore oppa kanske
ombildning av oppe efter neda(n) — märk östsv. oppanifrån,
oppanlædär (Vendell Ordbok ö. östsv. dial.) —, och formen
med r av detta nedan — en säker kompromiss — synes ha
en full motsvarighet i det nädran, som H. själv Stafv.-förl. §
167 anfört2 från Gamla Karleby (hos Hagfors eller Vendell
har jag inte kunnat finna igen det). Emellertid — det ett
par gånger anträffade fsv. vppa, oppa är, förutsatt att
skrivningen är att bygga på, om ej motbevisande (jfr s. 98 n. 3)
dock något eftertänkligt. Och jag är fullt nöjd, om jag
åtminstone lyckats hävda det ingalunda a priori orimliga i att
det moderna -a kan återgå på -an i åtskilliga mellansvenska
mål och däribland i en del av dem som här direkt varit fråga om.
S. 111. Här får jag veta, att det är ganska förklarligt om
jag, som jag själv sagt mig frukta, inte alltid lyckats rätt tolka
H:s mening — mitt fel består väl då egentligen i att jag
försökt detta —; det har nämligen till en del varit hans
Avsikt att icke bli förstådd’. Men varför då skriva ned sina
tankar i sådana ämnen? Fastän jag nu borde ha blivit
avskräckt från att söka tyda H:s yttranden, vågar jag ändå här
ånyo göra det — in meliorem partem; och jag finner då, att
han måtte mena — något annat än vad han säger. Satsen är
emellertid ett exempel på den hänsyn H. tager till sin publik.
1 H. borde kunna vara den förste att medge, att upptecknarnas
a delvis också kan återge a. Men åtm, dial. i s. Dalarna torde han
(av de direkt ifrågakommande målen) ju känna genom egna
undersökningar.
2 Likväl utan övers. En kompar. tjecks det inte kunna vara, d&
målet inte har sådana på -an.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
