Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOTA N M Ä RK NIN G A R TILL SVENSK SPRÅKHISTORIA. 181
H. anser, när han nu övergår till att mera direkt yttra
sig om min uppsats i ämnet, att det råder en disproportion
mellan min medvetna begränsning till formerna på -a, -an
och de anspråksfulla ordalag jag om min undersökning skulle
ha använt. Han citerar åtskilliga sådana, men samtliga dels rent
oriktigt, dels skevt. Den insinuerade anspråksfullheten torde
väsentligen bortfalla, om man ser vad jag verkligen sagt: jag
har icke sagt, att jag velat ta upp frågan ’från början’, utan
att jag vill ’börja i början’ (se s. 95 nederst), nämligen
tem-p or alt — i motsats till Hesselman, som alls inte befattar
sig med ’uppkomsten’; jag har icke sagt mig vilja se frågan
’under större latitud’, yttrandet gäller en enskild form (se
s. 104; så har ock H. använt det s. 112); ’belysa de stora
linjerna’ är nyttjat just som motsats till säker kunskap i
enskildheterna (s. *94; märk ’åtminstone’) och således om ett
mindre högt mål1; ’gå till botten med frågan’ slutligen (ett
yttrande som H. på ytterligare ett par ställen upprepar utan
stöd i mina ord) har jag icke nyttjat om min egen
undersökning, utan blott (’Bureus’ s. 251 n. 2) om H:s egen, då
jag frånkände den denna kvalitet (i vad uppsatsen rörde detta
samma problem som för mig var huvudsak) — och det är
dock inte detsamma.
Min undersökning säges (samma sida 111) innehålla föga
nytt. Det är då en tröst, att jag inte heller gjort mig
illusion om något större nyhetsvärde (se s. 94) och att
uppsatsens syfte icke — efter vad jag ovan ånyo understrukit —
ligger i det planet. Något litet mera nytt — i enskilda
synpunkter, i materialets gruppering — än vad H. funnit, kanske
dock en opartisk läsare kan träffa. Det lilla ’teoretiskt nya’
i min ståndpunkt visas av H. beklagligtvis vara — icke
nytt; Kallstenius har nämligen ’på kanske bättre grunder’
redan gjort samma antagande. Mig förefaller det vara mera
anledning till glädje, om i en omtvistlig punkt två forskare
oberoende komma till samma uppfattning2 — måhända ligger
1 Väl vet jag, att den slutliga syntesen, alltså säker kunskap
om ’de stora linjerna’, inte nås utan fyllig detaljkunskap; men H.
torde inte vilja bestrida, att ofta en provisorisk syntes med mindre
rikt material som bakgrund kan vara tillåtlig och gagnelig (och att
det är en sådan jag haft för ögonen ses av s. 104 nedtill). Här är
det för övrigt bara fråga om själva innebörden i mina ord.
2 Detta här så mycket mera som bådas material var hämtat från
skilda bygder och slutsatserna således äro ägnade att komplettera varann.
Språk och Stil. XII.
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
