Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
motanmärkningar till svensk språkhistoria.
183
Det följande (s. 113) innehåller en smula material som
är värdefullt. H. gör troligt — han gör inte heller anspråk
på att lämna tillfyllestgörande bevisning -—, att västgötska
ortnamn återspegla en (visserligen ingalunda ostörd)
ortogra-fisk serie -a, -an, -en. Det första vore samma -cl som
dialekten ännu har, det andra visade högspråklig påverkan, det
tredje vore rent högspråk. Kanske det är för djärvt av mig
att påpeka — blott för att visa, att jag haft öga för saken
—, att H. därigenom givit en materialsamling väsentligen
just av det slag som jag s. 98 nedtill framställt såsom
behövlig för att man skulle kunna dra en slutsats liknande den
som H. nu antyder. Ännu fordras dock bl. a. bättre insikt
i proportionen här mellan -a och -an. Är även det
senare relativt vanligt under äldsta tid, så får man inte med
H. påstå som säkert, att ’västgötskan hade förlorat -n redan
på 1500-talet \ nämligen om man därmed även menar full
de-nasalering. (Jfr ovan s. 178.)
S. 115. Efter en längre motivering kommer H. fram till
det medgivandet, att -an, som i stort sett skulle vara en
orto-grafisk kompromissform, ’givetvis under vissa förutsättningar,
i enstaka ord eller hos vissa personer [kunnat] utveckla sig till
talspråk’. Jag har svårt att komma ifrån, att man för vissa
-an bör gå längre. Är det troligt, att man just då man
avsiktligt eftersträvade att ge folkdialekt skulle ge -an, om det
inte vore det genuina?1 På sådant har jag anfört exempel
s. 98 med n. 1; jag tillägger här Pälsagiälan ’pälsgärden’
(märk V) Chronander Surge III, 3. (Hit ansèr jag mig ock
böra räkna Bures ångermanländska sängan, se ovan s. 178.) 2
Däremot ha t. ex. de uppländska bröllopsdikterna från 1600-
1 Att man skulle åsyfta att återge typiska ex. p& bondens
försök att tala fint, torde inte finnas tillräckliga skäl att anta. Även
det vore för övrigt ett medgivande något utöver Hesselmans.
2 Såsom av ett visst intresse i detta sammanhang nämner jag
ock, att best. form av krog i Asteropherus’ Tisbe 2 ggr (III, 1, IV, 7)
skrives krogan (krogen kallas ock ’hon’ IV, 5). Detta genus hos ordet
synes vara utpräglat dial. Rietz har det från Närke. Likaledes
påpekar jag ånyo Prytz’ södhran ’fåren’, i direkt dialektalt sammanhang
och med ett deklinationsbyte hos ordet som torde vara ren dial. (jfr
materialet hos Rietz 568 b). Och skulle inte densammes slår ihiälan
’slår ihjäl henne’ (Landsm. Bih. I, 125) innehålla förstadiet till det
moderna -a (vare sig n ännu uttalats eller blott anger nasalitet)?
Hur vill H. eljest tolka detta? Fullt likställt är visserligen inte
detta med best. fem. Eljes kunde man också anföra best. pl. -an t.
ex. från Bure (se Bureus 161), där ~ -«(?).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
