Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOTANMÄUKNING All TILL SVENSK SPRÅKHISTORIA.
191
lösning av frågorna — i min merberörda rec. i IFAnz har
jag direkt påpekat1 att klarhet i många fall kanske ej kan
vinnas —, men något kunde nog sägas på grundvalen av
annat än blotta spekulationer. Och frågans berörande blott
i förbigående är — som jag ovan sökt visa — enligt min
mening en brist; jag kan inte hjälpa, om H. har en annan
åsikt. — Vad jag velat säga med den av H. (mitt på sid.
121) antastade passagen, är detta: H. har sagt, att inom ett
visst uppsvenskt område a och ä i denna typ ’mycket ofta’
förlängas. Han har redan tidigare visat, att detta i typerna
tak, nät sker så gott som undantagslöst på hela
området. Då menar jag, att man här har anledning att stanna i
tvekan i fråga om rättigheten att då överhuvud likställa
utvecklingen vid dessa båda typer. Man har fått en
utgångspunkt till att just granska den saken — i den mån det kan
Bke. Min framställning på denna punkt ville inte vara ett
referat av H:s egen tankegång — den är ju lagd på ett
annat sätt. Såsom sådan bedömd måste den verka
vilseledande ; och kanske är jag icke utan ofrivillig skuld därtill.
— Då H. säger sig i Stafv.-förl. ha sökt utreda denna sak
i fråga om de östsvenska målen, så är detta riktigt. Men
där ligger den ju på annat sätt2, och just därför var H.
enligt min mening icke fritagen från att söka utreda
åtminstone läget hos denna med hans kvalitativa huvudproblem
så nära sammanhängande kvantitets fråga också för de
’svenska’ målen.
3. Typen vidhia o. s. v. Här gälla väsentligen samma
synpunkter å min sida. H. menar, att hans fullständiga
tystnad här rörande kvantiteten borde ha gjort mig
betänksam. Ja, den har så gjort, bl. a. rörande
säkerheten i resultaten i en och annan punkt, ljudhistoriskt sett.
För detta hänvisar jag till ’Bureus’ s. 227 f. Det är icke
sant, att H. i denna punkt framlagt en liten
’förslags-mening’ eller Hultman ’en teori’3, vilka icke skulle ’existera’
1 Mitt direkta påpekande gäller visserligen det närbesläktade
fall som strax behandlas under 3, vilket också H., som vi skola se,
anser särskilt vanskligt.
2 Där ha vi ju dessutom delvis en förkortning av gammal
lång kons. före l, r, n (Hultman § 13). Skulle Helsingius’ vghla
’uggla’ möjligen vara ett spår av detsamma väster om Bottenhavet?
Eller har detta ord kanske ej urspr, gg?
3 Försåvitt, såsom jag antar, H. syftar på Ostsv. dial. §§ 1,
74, 36.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
