Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
THEODOR HJELMQVIST.
"Ehwem en långan tijdh, begärar sund at blifwa,
Til Fråszerij och Swalgh, skal han sin Kropp ey gifwa:
Hwem dricker alt för glupz, och offta gör gott cijr.
Han åldras i en hast, och icke gammal blijr."
Cijr i uttrycket "göra gott cijr" har, så vitt jag vet,
förut ej förklarats. Det är ej upptaget i SAOB. Ordet är
säkerligen lånat från lågtyskan eller — kanske snarare —
från holländskan. Jfr följande citat från en lågtysk
författare från 1500-talet, där cijr motsvaras av zyr 1. zier: "He
heft einen sekeren dach genoempt, wanneer sin gnade by
ohne, um gnedt zyr tho maken, kamen wulde." Beninga
(† 1562), Chronyk von Ostfrieslandt, herausgeg. v.
Harken-rotli (1723). s. 296: "De Borger hebben den nacht goet zier
mit R. gemaket." Därs. s. 446. Exemplen, hämtade ur
Schiller-Lübben 4: 216, äro de enda jag känner från lågtyskan.
I holländskan finnas motsvarande uttryck. Se Verwijs och
Verdam (1: 1498), som från medeltidsholländskan anföra gocdc
(goetj chier(e) maken. I modern holländska: goede sier maken,
se Malssen 2: 411, Stoett, Nederlandsche Spreekwoorden 531. I
motsats till förhållandet i lågtyskan tyckes ifrågavarande fras
ha varit vanlig i holländskan.
Göra gott cijr betyder "gut essen und trinken, sich
güt-lich tun", festa, kalasa; jfr Schiller-Lübben 6: 262, Verwijs
och Verdam samt Malssen. Jfr eng. to make good chccr.
franskans faire bonne chère. Se Francks Etymologisch
Woor-denboek1 1879.
Det är möjligt att Sparman för stavningen cijr (med c)
har haft någon främmande förebild att följa; jfr att från
medeltidsholländskan stavningen ciere av samma ord
uppvisats, fastän ej i här behandlade uttryck; se Verwijs och
Verdam.
3) Sv. Gudi nog.
I Festskrift till K. F. Söderwall har jag s. 32 ff.
anfört några exempel på Gudi nog –- ’övernog, mer än nog’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
