Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228 THEODOR HJELMQVIST.
tills i diskussionen om skavank (se om de olika meningarna
Noreen, Vårt språk 2: 353 och där citerade litteratur samt
Kalkar 3: 774, där ett nytt förklaringsförsök framställes, som
dock ingalunda verkar övertygande) ej omnämnts, att den
danska formen med d före v har motstycken i äldre svenska*
skadavank och skadvank. Jag har funnit följande belägg på
dessa former: "Lögnennes drååp, ther hwarken blåna, rodna,
eller såår på kroppenom qwartsätties, gåår hemligen och
lönli-gen til, så att menniskian ther aff iijtet eller plät intet weet
för än hon på sijn Siäls wegna är dödz siuk worden, emädan
vpå kroppen, strax uthwertes synes ingen skadhawank, eller
kännemerket, om någon krankheet eller siwkdom."
Bullernæ-sius, Om Lögnen 62 f. (1619). "[Han sade:] Ingen ährligh
man medh sådana waror sina gäld pläga afläggia och at om
thet afsatta godz i medier tijd nogen skadhwanck kan taga,
sigli ther til ingalunda willia swara." Bidrag till Åbo stads
historia I. 8: 106 (1636).
Skadhawank hos Bullernæsius bör jämföras med de
fornsvenska sammansättningarna med skapa, se Söderwalls Ordbok.
De anförda exemplen från ä. nysv. göra det, synes det
mig, mycket sannolikt, om också ej fullt visst \ att skavank,
såsom Aasen, V. Andersen och Noreen mena, är uppkommet
av skada och vank.
Att (under förutsättning av nyssnämnda åsikts riktighet)
bortfallet av dh i skadhvank 2 är ganska gammalt, framgår dels
därav, att formen skawonck uppvisats i danskan 3 från år
1535 (se Kalkar), dels därav att skavank i svenskan kännes
1 Den möjligheten är väl ej alldeles utesluten, att stavningen
skadha-, skadh- beror på etymologiserande.
2 Jfr ökänd, ömjukast i tackar ömjukast (emjukast se Kock, Akc.
2: 88) o. s. v.; jfr även exemplen från Skuttungemålet hos Grip i
Landsm. XVIII. 6: 127.
8 Om förhållandet mellan det svenska och danska ordet vågar
jag ej bestämt yttra mig; det vore rimligt, synes mig, att de
nordiska orden stammade från en lågtysk motsvarighet; någon dylik har
jag dock ej lyckats finna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
