- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Tolfte årgången. 1912 /
231

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ST K ÖDDA B1 D li A G TILL SVENSK O HD- OCH N A M N F O K S K NI X G. 231

Namnbildningen har många motstycken bland de s. k.
imperativnamnen, som jag ämnar utförligt behandla i ett
särskilt arbete. Här må hänvisas till de tyska bildningarna
med slutande gern, av vilka de flesta äro imperativiska:

Essigerne (aässe gern"). Personnamn, se Sozin, Mittelhoch.
deutsebes Namenbuch 463.

Gnesgern = nasch gern, egennamn från det femtonde
århundradet, se C. Schulze i Herrig’s Archiv 43: 23.

Nimsgern. Tillnamn, se K. G. Andresen i Herrig’s
Archiv 43: 401.

Lack- \ LebeSchrei-, Tatz-, Wandelgern, se F. Becker,
Die deutschen Satznamen (1873), s. 20. Sannolikt personnamn.

De nedertyska ätegern =. Fresser, fretgeren i samma
betydelse. sehnackegern (appellativt), spinnegern (i rimmet
spinnegern heet min dcern), tadelgern (person i Praetorius’
Hamburger Jahrmarkt (1725)), se Wossidlo, Imperativische
Bildungen im Niederdeutschen (1890), s. 17, där även
personnamnet drinkgern anföres från Hamburger Adressbuch för 1886.

I de anförda orden (bortsett från Essigerne) uppfattas
förleden nu som en imperativ; jfr emellertid vad fretgeren
beträffar följande anmärkning av Osthoff, Das verbum in der
nominalcomposition 136: "Das niederdeutsche meiner heimat
(westfäl. grafschaft Mark) kennt friättegëm als bezeichnung
eines gierigen fressers, und charakteristisch ist für diese form,
dass . . der erste bestandteil sich noch nicht völlig mit dem
imperativ deckt: friätte- ist verbalstamm, friet der imperativ,
dem niederd. friätte-gern würde hochd. fresse-gern, nicht
friss-(/em, lautlich gleichstehen." Det lågtyska friätte-gërn står,
såsom synes av denna anmärkning, vad bildningen beträffar,
ganska nära Spelar gärna 2.

Fullständiga motsvarigheter till denna namnbildning
påträffas nog jämförelsevis sällan på svenskt område. Jag

1 Aven Gcrnlach, se v. Meusebach, Zur Recension (ler deut-

schen Grammatik 51 (cit. fr. 1590).

3 Jfr även: "Der Wersgern (Gerngross) ist es eben nicht, und
der Hättgern . . liat es nicht." Se Becker, Cit. avhandl. 23.

Språk och Stil. XII. 17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:17:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1912/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free