Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ST K ÖDD A BIDRAG TILL SVENSK ORD- OCH NAMNFORSKNING. 235
I svenska personbeteckningar av appellativ art torde
någon gång ett verb i indikativ ingå.
Jag erinrar mig komsist(en) om den sistkomne eller
sistfödde. aJaså, min käre vän, det är han, som är komsisten
[till en nykommen kadett]." Wrangel, Svenska flottans bok
8 (1898). wLille-kom-sist(en).Ä Oin det yngsta barnet i dess
späda år. Hört i Skåne. Jfr lille kom sist som namn på
lill-fingret, se Nordlander i Sv. fornminnesfören. tidskr. 5: 286
(1884). — Även: "Komförsten" om den skolgosse, som kom
först till skolan. Hört (c. 1880) i Lunds skola.
I de anförda personbeteckningarna är kom snarast
ursprungligen imperfektum: komsist = den som kom sist, komförst
= den som kom först. (Lille kom sist om lillfingret
betecknar kanske namnbäraren såsom det minsta barnet i
fingrarnas familj). Anslutning till imperativbildningarna har väl
ägt rum; jfr äldre nysvenskans imperativa personbeteckningar
komhit (se Fernander, Theatrum tragicum ebriosorum A 6 b
(1645) och komhär (se exempel hos Hellquist, Studier i
1600-talets svenska 223).
Det förefaller mig troligt, att komsamser ••= såta vänner,
som väl "komma om sams", "samsas", åtminstone
påverkats av den imperativa typen. Det förekommer t. ex. hos
Hondeson, M. V. K. 13 (1903). Jfr Rietz 345, Magnusson
i Landsm. II. 2: 39 (1880). Enligt Noreen, Spridda studier
1: 45 skulle det vara folketymologisk omdaning av
konntis-sanser.
Till de indikativiska beteckningarna bör väl — med
hänsyn till uppkomsten — räknas lånordet DÖgenicht = "duger
icke", odåga, som påträffats en gång i svenskan. "Ehuru wij
sö-kia till att excusera vår Martem Chymicum och giöra honom till
en Dragon, så är han ändock en dögenicht och duger
ingalunda till en passé par tout." K. Stobæus (1732) hos Fürst,
Stobæus 521. Jfr danskans døgenigt, se Vidensk. Selskabs
1 Om Tamm har rätt i sin förklaring av (frasut, något som jag
betvivlar, skulle väl även detta ord höra jämföras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
