Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATTERBOMS KRITISKA LÄROSPÅN.
23i>
Dessa utdrag torde vara tillräckliga för att visa Ristelis
syften och sätt. I en uppsats, som infördes i junihäftet,
"Tankar, Öfver smak i vitterhet och Konster", finner man
några principiella yttranden, som äro värda att framhållas.
"Städade språk hafva olika ord och talesätt at nyttja i högre
stil och i almänt tal, bägge skilde ifrån de grofva och låga
ordalag som endast brukas af meniga hopen. — För at i vårt
språk utstaka vissa gränsor emellan högre och lägre stil, torde
ännu behöfvas et större antal gode författare; men de, som
igenom upmärksam läsning af Horatii och Virgilii arbeten
danat sin smak, eller ock äro nog kännare af den Fransyska
Vitterheten, och det orda val, som där i agttages, blifva i
detta ämne de skickeligaste domare.
När et ord eller talesätt, i detta mäst odlade af alla
språk, ej kan brukas i högre stil, bör man billigt visa
samma grannlagenhet med det Svenska däremot svarande".
Ristell anför vidare vissa regler, "om hvilka de
Franske äro enige och som lätteligen til vårt språk lämpas".
Det är undvikandet i högre stil av sådana ord som äro "för
mycket allmänna", såsom vara sömnig, hoppa, klifva; ord
som innebära något föraktligt såsom narra, skrika; ord som
äro "för mycket svassande eller illa ljudande", såsom kämpe,
kamp, slump, mysa; idiotismer såsom vara all, det går an;
m. m. "Språkets renhet är så angelägen, at man utom den
aldrig kan räknas ibland goda Författare".
Kellgrens granskning i StockholmsPosten var ju i
omdöme och insikter överlägsen Ristelis, men gällde vanligen
också just det stilistiska. "Hwad stylön allena angår, wid
hwilken wi förnämligast pläge fästa wår upmärksamhet",
säger Kellgren rörande sina anmälningar (i n:o 211 för 1791).
Det war likväl ytterst sällan som Kellgren gick in på enstaka
ords kvaliteter. Det skedde exempelvis, när Leopold 1778
använt det gamla ordet trygd, varom Kellgren skrev: "et nytt
ord, som rigtar rimmet, men hvarken smaken eller språket,
emedan trygghet betyder det samma".
Språk och Stil. XII. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
