Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
KUBEN GISON BKKG.
"Läsning i blandade ämnen" ägde en kort tid en avdelning
kritiker, kallad "Svensk Litteratur". Där finnas stundom
anmärkningar rörande språk och stil. Häftet 10 s. 104 anföres
t. e. ordet förståsigpåare som en av tidningen "Colportörens"
nyskapelser och det tillfogas: "det kan väl vara tvifvelagtigt
om det åtlöje det väcker, är til Skaparens förmån; men visst
är at öfversättningen, lindrigast sagt, aldeles förlorat originalets
finhet och naturel, och riktat Språket til Smakens stora
förtrytelse".
Långt större uppmärksamhet ägnade däremot "Journal
för svensk litteratur" åt vad Leopold kallade "en aldeles
sak-tom ord-critik". Det var översättningslitteraturens
uttryckssätt, som där nagelfors, och en hel del upplysningar står att
vinna rörande samtida åsikter och ordhistoria i dessa kritiker.
Men man får inte förallmänliga dessa många uttryck av
ogillande och överraskning därhän, att anmärkningarna få värde
av fullkomligt avgörande stilkritiska omdömen (jfr Språk och
Stil XII: 196).
Första årgången s. 87 heter det: "Öfversättaren nyttjar
stundom främmande ord, där lika goda svenska kunnat brukas,
t. e. genera, en passant, attention, accevil. Låga talesätt,
föråldrade eller nyskapade ord och sådane, som sällan eller aldrig
brukas, äro ej sällsynte. Sådane äro t. e. snarkar, bastant,
lunsig, kubbig, plugga, ideligen, lättsinne, ruelse, godlik,
väl-görighetj lekamen, braf (i stället för mycket, t. e. braf tålamod,
braf lycklig, braf underligt, fundersam, ogalet (unrecht),
förallmänliga (bekannt machen), bära sig drumligt och tråkigt åt
(lincks und ängstlich seyn)".
Synpunkten är alldeles densamma som hos Ristell, och
somliga av exemplen äro ungefär motsvariga dennes. Likväl
får man kanske icke med Mjöberg ("Studier i Tegnérs
ungdomsstil", s. 261) påstå, att dessa ord förkastas — det är
förresten av honom oriktigt anfört om välgörenhet, vilket icke
är den i Journalen citerade formen, se ovan! — ehuru
granskaren uttalat stilistiska anmärkningar. Men att han skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
