Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATTERBOMS KRITISKA LÄROSPÅN.
23i>
skall mer ej njuta jag, hvilken konstruktion är alldeles falsk.
— förbarma [nyttjas] alldeles emot språkbruket aktift.
0 kom då, milda döden borde vara indefinitift Död.
ödets dunderstormar. Elegin torde ej gilla dessa ståtliga
och prunkande bilder.
glädjens salar, jämmerdalar, nog Psalmagtigt.
författaren nytjar det obrukliga Dyrebara.
V. Brannius anmärkte om en dikt "Boomakia1’: "icke
heller: Bör heta: icke eller; ty heller är ett ord, som väl kan
tillåtas i tal, men icke i en skrift.
snüllbefotad, ej bra för snällfotad.
förriga är ett mindre godt ord; vi hafva et bättre och
brukligt i förra.
"Sköna Gudinnan då . .
Här finns sade utelemnadt; ett sätt att tala, som icke
öfverensstämmer med svenska språkbruket.
maka — ej om ko; hafvande ej häller, utan ikalf: en
tjurs manliga sköte ej bra.
Omarmning torde vara ett nog illa valdt uttryck, så snart
man påminner sig, att Tjurar icke hafva armar; här hade
kanske för sakens skuld icke varit ur vägen att tillskapa ett
nytt ord: Ombening."
Wadström anmärkte:
"Den ej en flicka har fått trycka
Till hjärtat sitt, ej wällust kännt.
Hjertat sitt går ej ann.
Pag: 3, säges origtigt och stridande emot Grammatikan:
så at hwarje Blodsdroppa utrunno emellan mina fingrar".
Wadström ogillade även "ni skiljde i singularis, men bör
heta I skilj den".
1 Auroraförbundet gick man naturligtvis till väga på
ungefär samma sätt, endast att medvetandet om språkets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
