Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATTERBOMS KRITISKA LÄROSPÅN.
23i>
individuell, är don en annan än den Episka? är t. ex. Horners,
blott genom tillfällig omgifning annorlunda färgad? Objekt
och Subjekt äro ett i Epos, äfvenså i Romansen; den enda
skillnaden är, att i den förra Enheten Subjektet uppslukas af
föremålet, men i den senare mystiskt hopsmälter dermed.
Men torde då finna, att Romansen är det Christna Epos.
Men dess grundton är ju lyrisk? Visserligen, men påminnom oss,
att hela Romantiken i alla variationer, har en rentaf lyrisk
stämning och färg. Detta se vi historiskt, vid minsta
bemödande; och enligt den idé af Romantik, som jag uppgifvit i
Högtidstalet, måste det så vara: denna Diktkonst är genom
sin natur indifferenzierande, och bär äfven i sin theoretiska
gestalt det luftiga af en drömverld, der förståndets strängt
söndrade diktarter ovillkorligt sammanflyta. Häraf kan
förklaras, hvarför våra bästa Dramer mer sjunga än tala, då det
var tvertom hos Grekerna, af hvilkas exempel man ensidigt
abstraherat Theorier, och med tämlig orättvisa lämpat på en
af Religion och filosofi förändrad verld. Deraf det ensidiga,
det vacklande, det motsägande i dessa Theorier. För öfrigt är
all theori till sin natur något plastisk, det vill säga afvägande,
begränsande, efter strängaste proportion bestämmande eller
bestämd; då i Praxis äfven den oblidaste Theoretikus (t. ex.
Fr. Schlegel) ansenligen närmar sig till ett musikaliskt
flytande.
Af det ofvanför erhållna allmänna begrepp om Romansen,
låtom oss draga resultater för bedömmandet af ifrågavarande
herrliga produkt, den Helga Rag?ihild.
För att rätt kunna bedöma Atterboms stilistiska och
språkliga åsikter och ståndpunkt vid denna tid är det
ytterligare ett dokument, som har särskild betydelse. Det är den
översättning av Kosegartens "Cidli och Meli", som är ryktbar
för de två djärva språkliga nyheterna: upptagandet av ord
ur IGOO-talets svenska och försöket att införa diminutiver. Då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
