Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
KUBEN GISON BERG.
Blidögd Cidli till svar: "Och mina Förtrogna, du Hulda,
Lilla, den vana, hvad gör hon? O hvad min frid aste 9 Lili?
70 Mången förtrolig dag, och mången än sällare afton,
Hafva med skiftande lek vi förkortat och syskonlig biwist10.
Stundom Dufva och Hök och stundom Gömma vi lekte,
Helst dock Brudgum och Brud. Den silfverlockiga Lili
Förestälde då Brudgum och Brud var din älskande Cidli.
Sirligt omvippades11 då din Cidli med band och med blomster.
Lilla, som präst, förmälde vårt par. Den barnsliga vigslen
Följde ett ståtligt kalas, på kalaset en hvirflande ringdans.
Lilla och Lili, ack hvad, Leksyskon, hvad gören I nu väl?"
Myste ur tårarnas glans och talade Zilia: "Än de
80 Vandra der nedre och sörga om Dig: "De lära ej åter
Spela Brudgum och Brud, dem felas den brudliga Cidli."
"Ack, och Meli! nu skrek den Lilla, med stigande trånad:
Vore dock Meli här, dibarnet det söta och glada!
Sen få månader blott vid sin Moders sköte han hvilar;
Från hans läppar ännu ett smekande ordli ej qvällat;
Men osägiiga ting uttalar hans flammande öga.
Ack, hvad jag älskade Meli! hur gladt jag skådade honom
Ligga och sprattla och fnittra 32 af lust vid morliga barmen,
Och med hvad nöje jag såg, hur han sof i sin sväfvande
sängli!
90 Ofta på detta knä har jag honom gungat, omfamnat
Ofta med dessa armar, och då så vänligt han smålog.
Vore dock Meli här, dibarnet det söta och glada!"
Ropade så den lilla. Med eld hon ropade: hastigt
En regnbåge beslöjad af dagg uppglänste för henne.
Dimma sakta förspreds; det fladdrade gyldene skyar
Rundt i en klarnad Azur; och utaf gullsömmade skaran
Vaggade fram det ena: förrann; och förklarad af skönhet
Badad i spegelströmmen utaf lifgifvande Äthern
Stod för sin systers förvånade syn ljuft leende Meli.
100 "Meli, ha! är det du?" skrek Cidli. Ur Zilias armar
Vred hon sig ilande lös, och omslingade strålande Brödren.
uMeli, ha! är det du? — O säg mig, o säg mig du älskling,
Säg hvarifrån du har kommit? hvarthän du ilar o säg mig,
Oiri mig min far ock helsar? min Mor? om Lilla om Lili?
Om på sin Cidli ännu de tänka? o säg, o säg allt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
