Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATTERBOMS KRITISKA LÄROSPÅN.
23i>
sig antingen med adjektivets eftersättande, eller ock tillägget
lille, sås. far min, far lille. Nu flyta dessa stafvelse!* i ett
hastigare uttal vanligen tillsammans i en, så att endast le
eller li höres. Åtminstone är detta fallet i den del af
provinsen, hvari jag bor, och ofta i det förtroligare umgänget
ofta haft tillfälle att erfara det. Förf. är således grundad
på något slags sken af verklighet. Om ett så högst önskligt
företag kunde vinna framgång, föreslår Recensenten följande
ytterligaro grunder derföre. Le vore ett adfix efter
maskulina substantiver, la efter feminina, li åter commune och efter
pluralia.
Angående ordet Fnittra misströstar Öfv. med rätta att
lyfta det till en ädlare dignitet; "dock" frågar lian, "hvad
skall man göra när originalet sätter en au pied clu mur?" —
Vid öfverflyttningen från Tyska språken lär det väl ej vara
första gången sådant händer en tolkare. Han bör då hellre
uppge allt hopp om detta ordets trogna öfversättning, än
välja uttryck som verkligen skada det Hela. Emellertid äro
vi ej alldeles lottlösa på ord som motsvara girren. Tà skalkas
närmar sig dertill, och ännu mer stimma, som genom en [af]
våra hufvudförfatt. (Hr Elgström) vunnit en slags klassicitet.
Versifikationen i detta stycke är glänsande, och om man
ingår i Öfv. princip äfven högst korrekt. Jag har dervid
icke kunnat upptäcka mer än ett misstag neinl. ordet
Mellom-tgstnad det Öfv. säger sig nyttjat — ^ — ^ i likhet med
mellertid ^ w —. Men denna analogi är oriktig ty de begge
korta stafvelser hvilka som en nåd blifvit beviljade åt sådana
adverba, få ej utsträckas till nominel- och verba. Således heter
Efter hand då det fattas som adverb — — —, men — ~ —
när det [är] substantiv. Ur samma skäl kunde F—n få en
oändlig mängd af sådana vacklande ord såsom öfverskåda
w — w> genomfara — — — —.
Vigtigare synes mig Öfv. försök till prefixet om\s
förkortning i verba. Mig ha länge förekommit betänkligheter
angående detta och ännu flera af dessa prefixers tonvigt: vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
