Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
FREDRIK 8ANDWALL
förnämt och al ff warsamt argument såsom: Pag. 12 v. 3 tiuta-.
Pag. 12 v. 22 Spook8. Pag. 13 v. 24 Fläck och fia*. Pag.
14 v. 8 Kälke stadb.
1 Angående Lagerlööfs och Spegels och andra deras samtidas
förhållande till dialektords och främmande ords upptagande i svensk
dikt hoppas jag att en annan gång få yttra mig liksom ock om L:s
framställning om "gradus styli" och deras olika krav på ordvalet.
2 Sid. B r. 13.
Förthenskul kunne wij% som daglig måste tiuta,
Eij tala om then frögd, som wij eij sce och niuta;
3 Sid. 5 r. 5 nfr. En stor hop lärare vill tolka Moses
framställning om paradiset ej efter orden utan som en liknelse, men då
hade Moses farit
Medh idel flärd och dicht, tå kan en olärd took
Förwist inbilla sig thet Adam icarct spook,
Och ingen menniskia; — — —
Fsv. spok (spook) n. [Fda. spog "et uhyre, utyske". Mit. spök.] spöke
(ex. i Själ. Tröst.) Spegels Gloss. Sveo-Goth.: "Spook i
trädgår-denom, Bartic 6, 69 kallas på några orter skråck, skråckpuke; thet
man steller på åkrar, eller i trädgårdar, til at skräma fåglar med".
Spegel anför ock i sitt Gloss. spöke, spökelse. Rietz anför just från
(Helsingl. och) Småland Spok n. fogelskrämma (i åker).
4 Sid. 6 r. 8 ff. nfr. Ingen vet, var paradiset låg. och ingen
har sett "ett skiömt" av det,
Ja, Ptolemæus, Hond, Mercator, Merula,
Warenius, Or tel, som nämnar fläck och fia,
Fick eij then orten see, — —.
Spegels Gloss.: Fia: "mephitis, stinkande ting", och han
sammanställer det med Flanot: "wederstyggelig, miszhagelig, ostadig" [Jfr
Rietz från Småland: Flana f. ostadig, lättsinnig och hamsig qvinna.]
— Ang. mephitis se Yirg. Aen. 7, 84, där det brukas om de q skadliga
och förpestande dunsten ur Albuneas heliga källa. Ordet har Sp.
tydligen hämtat från Verelius Index Lingvæ Veteris — —, dfir det
översättes med "Mephitis, Stank från Swafwelachtige rum", och kan
ej vara vårt ord här. Ett fia n. förekommer sid. 37 r. 19: somliga
påstå, att Nilen upprinner ur en MRås" eller "brya" (som han i
margen återger med "träskM. Jfr s. 14 not 2):
Men mån then klara flodli vhr sådant fia kan swalla?
6 Jfr Argus N:o XIII (Sv. Vitterhetssamf:s uppl. häft. I s. 87
och se Lamms anm. i kommentaren häft. II s. 18): Wår Fader Adam
och Moder Eva säijas för kort sedan — — warit på sin Gård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
