Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
FKISDUIK SANDWALL
träder i prosaiskt, naturligt uttalJag hänvisar till hans
yttrande om accenten såsom "en ibland dhe förnämsto
grundreglor vthi wår Swenske Poësie" och att "vthaff dhes
förgätenheet, orden warda förstälte ifrån dheras naturlige2
klang". I sin metrik Introductio brevis ad Poesin Svecanam
understryker han, att man bör nogsamt (studiose) se till.
"ne in compositione ac scansione versus, depressio sive
accen-tus gravis incidat in illam syllabam, quæ sollenni consuetudwc*
acuitur vel elevatur". I en senare, omarbetad och utvidgad,
avhandling, som tvivelsutan är författad av Lagerlööf, nämligen
Dissertatio de Poësi Sveonica 3, yttrar han: "Scansio–-
dependet a solo accentu; per scansionem intelligimus
sylla-barurn elevationem et depressionem. Ita verba jungantur, ut
non deprimantur literæ contra genium2, — —". S&lunda är
svensk vers byggd på accenten och ej såsom de gamles på
kvantiteten. För kvantiteten måste vi i de döda språken
uppställa särskilda regler, som vi sedan följa, då vi skriva
klassisk vers, men accenten i vårt modersmål är oss bekant,
i och med vi lära oss att tala det, alltså: "De Accentu non
opus est Regulis agere, nobis an te cognitus est" (i samma
avhandl.). Och han meddelar därför icke heller någon pro-
1 Jfr Noreen, Vårt Språk Band I s. 218, där O. Bergklint visas
ha uppställt, i sina Sammandrag af Wetenskaperne I, 2 uppl. 1781,
samma prosodiska grundregel, "hvarigenom han visar sig vara långt
före sin samtid". Sid. 263 f. framhålles, hur G. Regnér, "den svenska
metrikens fader", byggt sin metrik på denna grundregel. Lagerlööf,
hundra år tidigare, har samma klara uppfattning av vad som är
svenska versens grundval.
2 Kursiverat av mig.
8 Om Lagerlööfs metrikkollegium utförligt av L. Wahlström i
Samlaren 1900. Finns i 24 handskrifter, varav 22 i Uppsala.
Introductio brevis härrör från en enskild föreläsningskurs våren 1685. Bästa
hnskr. R 324 och R 651 b. Tqrde upprepats, ökad med en kort
inledning. 1687 (ex. Upps. N 1107 och R 610, 2) och, ökad vidare med
ön förteckning på metrikförfattare, 1692 (ex. Upps. R 651 b), varefter
allt detta samarbetats till en ny avhandling: Dissertatio dc Poesi
Sveonica (ex. Upps. N 1107, a).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
