Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ACCËNTUKR1KG AV KOMPOSITA I 1600-TALKTS SVENSKA 29
Träden ånyo fram, I hiälta ättars grenar,
I alla dygders boning elir skönste iag menar,
Och af en trogen plicht läggen ehrt offer neer
För Svea kungahuus, som edert opsååt seer,
Som veet, I meenen väl och låter sig behaga
Den vördnad i vijsa, den möda I elir taga,
At göra dem een tiänst, at skaffa dem een roo,
Hvars lijke här att finna man näpplig skulle tro. etc.
(Hanselli s. 151 )
Följande år (1685) vid prins Fredriks födelse skriver
han någorlunda riktig alexandrinsk vers, och de följande
oda-terade dikter på detta versslag, som Hanselli upptager, äro
därför säkerligen att hänföra till denna senare period av
skaldens diktning, då han i princip fått klart för sig, att
versen skulle byggas på ett lika stavelsetal i verser av samma
slag och en regelmässig växling av höjning och sänkning,
varvid prosaaccenten borde iakttagas såsom versens grundval.
Denna versprincip var den medeltida latinska diktens, den
hade mera omedvetet följts av Stiernhielm och hans samtida
och närmaste efterföljare, den bildade ock grunden’i Opitz
reform, men i teorien var man i Sverge ingalunda ännu på
det klara härmed, varför man ock i praktiken lätt syndade
mot den: lagen om accentens regelbundenhet hade icke gått
skalderna i blodet, nedärvda nationella versformer odlades ännu,
syllabisk vers skrevs, och försök gjordes att bygga modern
dikt enligt klassiskt recept, språket var ännu obrutet och
svårhanterligt. Det är därför icke riktigt att utan vidare
draga språkliga slutsatser, t. ex. om äldre svenskans
accen-tueringsförhållanden, ur diktningen under denna metriska
brytningstid, innan tidens metrik är skriven och skaldens
förutsättningar och förmåga allsidigt uppskattats.
Jag har trott mig finna, att slutet av 1680-talet bildar
epok i svenska metrikens historia, då särskilt syftande på att
först nu, i stort sett, lagen om prosaaccenten såsom versens
första princip blev klart uppfattad och därför mera medvetet
och konsekvent följd. Därom skall jag i det följande något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
