Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ACCENTLBUlNCi AV KOMPOSITA I 1600-TALKTS SYKNSKA 37
alla klassiska krav. Belysande äro Tiällmanns ord1: "Oansedt
Wälborne Stiernhielm uti sin Hercule, synes imitera de latiner
uti positione: dock lik wäl mest emellan hwar eller tijonde
wers twå positioner uti en Dactylo". Men Stiernhielm kunde
trösta sig på samma sätt som Arvidi, som ansåg, att vi väl hade
mycket att lära av de latiners och grekers poesi, men att svenskan
är "itt Hufwudspråk", som icke alldeles behövde följa andra
språks bud och præcepta, ja, att vår poesi, som icke blott
laborerade med "wissa Stafwelsers Liud och Mått, effter the
Grekers och Latiners Sätt och Wijs" utan även med cesurer
och rim och riktig ordföljd, stod över Musei, Hesiodi och
Homeri!
Som vi se, mötas vi överallt av oklarhet och brist på en
fast teori. Att detta måste inverka på skaldernas behandling
av språket och accenten, ligger i öppen dag. Då accenten
ej var medveten, dominerande norm, behandlades den därefter.
I Sverige är det först Lagerlööf, som visar fullt klara
linjer. Han skiljer alltid på accent och kvantitet, ja, han är
så rädd för blotta klassiska termer angående modern vers, att
han icke vill tala om jamber och trokeer utan om verser med
första stavelsen "depressa" (svag), resp. "elevata" (stark) 2.
Accenten lära vi ej genom regler (jfr ovan sid. 22). Då vi läsa
vers, göra vi det "ej efter podes, som svära mot vårt
tungomåls byggnad" utan efter elevatio och depressio. Och detta,
att vi ej kunna lämpa vår vers efter de latinska reglerna
har ej sin grund i att vårt språk är "itt Hufwudspråk", som
ej har någon skyldighet att apa efter andra, utan "quia
nul-lam fere observamus quantitatem. sed saltem accentuni sy 11a-
1 Om Wers-Konsten 1679 (i hans Grammatica Latioa). Där talas
naturligtvis också om stavelsernas "ton och qvantitet" såsom
synonyma begrepp.
2 Häruti följes han av sin nämnde lärjunge Fabian Törner, som
sida upp och sida ned polemiserar mot Arvidi, som ej klart skiljer
mellan accent (tonus) och kvantitet, och Törner mon ar, att "noster
Andreas" är härvid utsatt för "hallucination
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
