Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ACCENTUEKINCi AV K0MP0S1TA \ 1600-TALETS SVENSKA 59
jas, d. v. s. att "orden delas emellan vers-måtten" (= takterna),
och detta gäller ej blott ord av typen 32 utan även 320:
Med tre- | käftadt | skall upp-1 fyller den | sorgliga nejden.
Även Regnér, den store metrikern, anser, att vi ej böra
"förneka oss att draga fördel av våra spondéer" och genom
att dela dem på "två versmått åstadkomma den egentligen
s. k. cesur, som utgör fullkomligheten i de Gamlas
hexameter" och åberopar Voss’ förebild l. Palmblad godkänner ett
sådant infogningssätt "utan betänkande", och Hammarsköld
anser sniö-1 hwijt, såsom fullgott. Sylwan, åberopande Kock,
framkastar den möjligheten, att ett dåtida uttal kunde
understött denna åsikt, något som enligt gängse åskådning givetvis
skulle vara förhållandet angående en 1600-talspoet som
Stiernhielm. Så är emellertid icke fallet. Adlerbeth klagar över
att komposita accentuera första stavelsen: skräckbild, påbud,
l i fi ös etc., skräckbilden, liflösa, üj)j>stodo etc. trots att bild,
bud, lös, bilden etc. "hafva accent" och trots att prefixen be,
ge, för, som "utgöra nästan de enda afgjorda undantagen från
denna regel", äro oaccentuerade. Dock menar han, att andra
kompositionsleden i uttalet, åtminstone det högtidligare, ej
alldeles förlorar accenten utan får en "medellängd".
Uppenbarligen åsyftar han härmed den biton, som sådana ord än
i allmänhet ha i vårt riksspråk. Regnér framhåller på tal om
svenskans spondeer vid deras uppdelning som ovan s | s’, att
"om någon anstötlighet häraf uppkom mor emot språkljudet,
är den åtminstone föga märklig, då versen rätt uppläses" och
menar, att förhållandet här är alldeles detsamma som vid den
vanliga och riktiga infogningen av "antibackier",
bortvänder (s | s’s) etc.2, och i sin metriska avhandling anger han,
att sammansatta ord hava huvudstyrka på första leden: för-
1 I ett mig veterligen förut ej uppmärksammat mnskr. (Upps.
R 618), undertecknat G. R. Anteckningarne äro gjorda med
anledning av Adlerbeths övers, av Virg. o. Tasso. Jfr Regnér i sina
tryckta arbeten om denna sak (Sylwan a. arb. s. 24).
a Nyss citerade mnskr.
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>