Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ACCENTUERING AV KOMPOSITA I 16.00-TALKT8 SVENSKA 61
rubbning a,v takten (sniÖ-\hwijt) uppvägdes av "den
oväntade, likheten" med klassisk hexameter1.
Stiernhielm, såsom ock Adlerbeth, använder detta
infog-ningssätt i praktiken jämföretøevis sällan (16 ggr). Något
uttal med huvudaccent på ultima är uteslutet hos de anförda
yngre hexamøterdiktarna, såsom vi, sett, och säkerligen få vi
ej heller förutsätta jiågot sådant hos Stiernhielm, som ju,
mot Adlerbeths regel, som i allmänhet följes av senare
skalder, omkr. 22 gånger låtit dessa spondeiàka ord ingå som
första delen (som "trokéer" enl. Adlerbeth) i en trestavig
takt (s’ss) och därigenom skapat de "hårdaste daktylcr"
wahn-toeet i, handtags i etc., vilka äro att jämföra med den
oppositionelle Skiöldebrands ovan citerade och äv Palmblad
och de andra klandrade: afgud du, oro du. På samma sätt
infogar understundom Stiernhielm, mot Adlerbeth och hans
likasinnade, komposita av typen 320 såsom "daktylcr",
swan-hwijtan etc., varmed är att jämföra den också oppositionelle
och av antika traditioner mera opåverkade Wallenberg, som:
till Hammarskölds förtrytelse sjunger;
Hugstora bergsböar tilltala så den snöhvita flickan.
Intet i S:s hexametrar tyder på en ultimaaccentuering
av tvåstaviga komposita av typen 32 i hans uttal, men
åtskilligt ger vid handen, att de av honom prononcerades alldeles
som nu, d. v. s. med huvudaccent på penultima och stark
biton på ultima.
Stiernhielms användning av nomina på -skap, -dorn, -het, -lek
(kärlek) och -sam, -bar är fullständigt lika med Adlerbeths. Denne
anger deras vanliga uttal ss. vänskap, lärdom, trohet, fred-
V i
sam etc. men på grund av att ultima ej alldeles saknar accent, vill
han hellre anse dem för "spondéer" än "trokéer". Men
slutstavelserna äro dock "lättflytande". Regnér har till synes samma
uppfattning. Han anger: arbdr, nö]jsåm, karlek, och ömhet
1 "Försök till metriske öfversatta, fr. fornt:s skalder" med föreg
avhandl. i sv. metrik, Stockholm 1801.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
