- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Trettonde årgången. 1913 /
63

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

A CCENTU K KING AV KOMPOSITA I 1600-TALETS SVENSKA 63

En granskning av Lagerlööfs och Sophia Brenners
diktning i detta hänseende bestyrker i nästan avgörande grad
min förut på grund av Lagerlööfs yttranden bl. a. ang. Öpna
Paradiset och på grund av granskningen av Kocks material,
Spegels och Keders alexandriner samt Stiernhielms
hexametrar framställda förmodan, att komposita och prefixavledda av
typen 32 liksom nomina med de tunga avledningsändelserna
-het, -dorn etc. i den tidens riksspråk i stort sett
accentuerades alldeles som nu, med den inskränkningen blott, att här
som för övrigt i språket dialektalt inflytande på denna tid
kom mera till synes i skriften än nu.

Att märka är, att Lagerlööf (född 1648) var från
Fryksdalen, vars dialekt än i dag i sammansatta och prefixavledda
ord har upptakt betydligt oftare än vårt riksspråk, ex.
tro-löva, ursakt etc.1 Men han var på det klara med
skillnaden mellan, dialekt och riksspråk och varnar uttryckligen både
i sitt metrikkollegium2 och i sina modersmålsföreläsningar för
dialekterna. Han talade därför otvivelaktigt riksspråk. Jag
har genomgått hans hos Hanselli upptagna daterade dikter,
o. 1250 verser, varav o. 975 alexandriner och resten
tvåstavs-taktig jambisk och trokeisk kortvers. Ren förut har påvisats,
att det egentligen är typen uttalt som skalderna mera
allmänt, troligen genom smitta från den i tvåstavstaktig vers
vanliga typen uttala (ss’s), ansett sig kunna ge versvärdet
ss’. Hos Lagerlööf förekommer, vad jag kunnat finna, denna
versaccent blott av den typen och alla mina belägg från hans
diktning äro från tiden före 1685, då han ju höll sitt så
uppmärksammado metrikkollegium8 och själv fick medvetet
klart för sig, att accenten var versens princip3. Av nämnda
typ har jag antecknat üthvalt etc. 6 ggr och samma’ typ med

1 Noreen, Fryksdalsmålets ljudlära s. 39 ff. o. V&rt Språk Band
II, 4 s. 444 f.

2 Dissertatio de Poësi Sveonica: "vi böra efterlikna dem, som
äro lärda och leva vid hovet".

3 Sid. 22 not. 3. Jfr ock sid. 31 ff.

Två8taviga
komposita i
Lagerlööfs
och Sophia
Brenners [-alexandriner.-]
{+alexandri-
ner.+}

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1913/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free