Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A CCENTU K KING AV KOMPOSITA I 1600-TALETS SVENSKA
65
1682 och framåt (i Hansellis uppl.), omkr. 2,600 verser.
Härvid har jag antecknat blott 3 fall med infogningen ss’: pålagt
i cesur 1682, ospär t i cesur 1686 och kringvarfd näst efter
cesur 1690, alla på "ömma" punkter i versen och innan år
1690, vid vilken tid Lagerlööf började framträda såsom den
nästan officielle smakdomaren och metrikern. Dessa tre
be-lägg uppträda i omkr. 250 verser från 1682—1690, men
sedermera i de över 2,200 verserna har jag ej funnit något
sådant fall. Jag anför de av mig antecknade fallen med värdet
s’s: uplyst etc. 16, förmån (även forråd), afgrund etc. 131,
förnämt, sälsynt etc. 5, ovän etc. 6, omild, ogiordt etc. 7,
mannfolck etc, 38, krafftlös etc. 9, rådgiort etc. 6, högtid etc.
5, höglärd etc. 39, lifstid etc. 18 ggr. Substantiven med de
tunga avledningsändelserna på -het etc. ha hos fru Brenner
som hos Lagerlööf alltid penultima i arsis: -het 33, -dorn 14,
-skap 13; likaså adjektiven på -sam och -bar, som jag
antecknat 20, resp. 7 ggr1. Samma vers värde visar ock alltid
kärlek (13 ggr); åldrig och alltid har jag antecknat 7, resp. 8 ggr.
Beträffande de prefixavledda och sammansatta blir alltså
proportionen mellan fall med penultima och fall ined ultima i
arsis hos Lagerlööf 116: 9 (de senare före 1685), hos fru
Brenner 280 : 3 (de senare före 1690), beträffande de på -het
etc. och -sayn etc. hos Lagerlööf 58: 0 och hos fru Brenner
87 : 0, allt proportioner, varöver en modern alexandrinpoet ej
hade anledning att blygas.
Jag får hänvisa läsaren till det föregående i och för
jämförelse mellan de nu granskade 1600-talsskald erna, varvid
visar sig å ena sidan Lucidors ganska isolerade ställning bland
alla de andra och å andra sidan Lagerlööfs och fru Brenners
särställning från de övriga, en följd av att de medvetet och
strängt sökte iaktta prosaaccenten i sin vers, varemot hos do
föregående genom brist på klart uppfattad versprincip och
litterär kritik, genom språkets omedgörlighet och versschemats tvång
och ofta även genom vårdslöshet accenten fick sitta emellan
1 Se föreg, sida och noten.
Språk och Stil. XIII. 5
Återblick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
