Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A CCENTU K KING AV KOMPOSITA I 1600-TALETS SVENSKA 73
tryckligen formulerat den accentlag, som är den svenska
pro-sodiens hörnsten", finns det ej många rader i hans
Manu-ductio, vilka han tagit ur egen fatabur, varförutom just dessa
egna inslag här och där med stora steg närma sig pekoralets
gränser. Stöder sig Arvidi såsom den förste på utländska
auktoriteter, så vilar däremot hans ande över en hel rad senare,
delvis av Kock åberopade metriska avhandlingar i manuskript,
vilkas uppgifter därför böra ytterst misstänksamt behandlas.
An nu 1707 nämnes han i ett kollegium (Upps. Ii 618) såsom
Lector quidam Strengnensis dum viveret clarissimus, varjämte
vi få den oroväckande uppgiften, att hans bok multorum
ma-nibus teritur (flitigt användes). Detta kollegium, dock
tydligen författat av en lektor i Gävle J. E., visar, hur kritiklöst
man satte ihop sin metrik och prosodi, liksom om detta vore en
vetenskap för sig, ganska oberoende av det talade språket.
Första delen är ett ganska fullständigt referat av Lagerlööfs
Introductio brevis och den förut nämnda s. k. Inledningen
med dess varningar för mot prosatalet stridande versaccent
och med den lagerlööfska uppgiften, att accenten eller tonus
är elevatio et depressio, non quantitas syllabarum, men då nu
lektorn skall exemplifiera detta, så anför ju Lagerlööf,
förståndigt och kritiskt nog, inga speciella accentuppgifter,
emedan, som vi sett, enligt honom accenten "nobis ante cognitus
est"1, i och med vi lära oss att tala, men då griper förf. till
Arvidis prosodikapitel och talar om syllabæ elevatæ seu longæ,
och så få vi hela provkartan, som vanligt i dessa avskrifter
tillökt med nya exempel, på korta och långa stavelser:
huus-gud, huusfar etc. med accenten i växlande läge. En annan
sådan avhandling "Kort Uttog af Swenska Poeteriet eller
Rim-konsten. Anno 1707 27 Augusti" (Upps. N 629 och citerad av
Kock s. 280 f.) är endast ett referat efter Arvidi, men i en
annan handskrift (Upps. N. 1107), som innehåller början av
samma avhandling, står antecknat, att förf. "lär wara
Lagerlöf", som sålunda fick låna sin auktoritet åt uppgifterna
1 Sid. 22 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
