Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 FltEDKIK SANDWALL
bärgströlL undslippa etc., varmed är att jämföra
anmärkningarna mot sådan accentuering i Öpna Paradiset i just dylika
ord. Ännu det s. k. renmarckska mnskr. Prosodia Svecana
(Upps. N 1107) (som med annan hand än handskriftens i
övrigt tillfogar: "Tantum. Carolus Jac. Renmarck. W:b:t:ns
1745") bygger på Arvidi, vars exempel, ex. Husgud etc ,
anföras och tillökas, och på ångermanlänningen Tiällmanns
gram-matica svec. {1696), t. ex. i den med Tiällmann alldeles
överensstämmande (men med Arvidis praxis stridande, se sid. 70 n.)
uppgiften, att "alla dygder och odygder som ändas på het och
i–-hafwa accenten efterst". (Säkerligen är dock
Renmarck, ss. Kock sid. 306 noten anmärker, ej skriftens
författare, utan är den en avskrift av ett äldre, kanske i Uppsala,
hållet kollegium). Handskr. borde underkastas ett närmare
studium. Den är visserligen, såsom Kock framhåller, redig
och klar, men redigheten och klarheten är sådan, att den ofta
verkar ren konstruktion för att få en del teorier att gå ihop.
Kock anför den liksom Gävlelektorn Erik Alrots ganska rediga
"Kort Inledning till Vers Konsten" (Upps. N 1107) och
Tiällmanns uppgifter i Gram. svec. såsom exempel på en
accentuering, som under 1700-talet "snarast torde vara att uppfatta
som dialektisk". Då Göteborgslektorn Elieser Poppelman 1736
i eget namn gav ut Lagerlööfs Introductio brevis ad Poesin
Svecanam under samma titel fogade han därtill några sidor
skrivna på svenska "till deras tjänst, som icke äro tillräckligt
förfarna i latin", och dessa sidor äro ett utdrag ur —
Tiällmanns avhandling "Om Verskonsten" (bih. till Gram. lat. 1679),
som Poppelman väl således trodde vara Lagerlööfs! Även i
handskr. R 610 förekommer Tiällmans Om Verskonsten
omedelbart efter en avskrift efter Lagerlööf.
Jag har trott mig böra göra dessa, visserligen korta och
ofullständiga, anmärkningar för att i någon mån söka bevisa,
hur kritiklöst och osjälvständigt man förfor vid sina metriska
och prosodiska uppgifter och huru man icke, utan att
underkasta dessa källor från början av 1700-talet en allsidig gransk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
