Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
fkkükik sandwall
ligë etc. för do jambiska och trokeiska versernas skull enligt
tyskt mönster få varannan stavelse lång och varannan kortl.
4. Trisyllaba et Polysyllaba vicissatim produeuntur et corripiuntui\
uf si prima sif brevis, levetnr seeunda, et tertia it emm abbreviatur, ut
Gladelig, Raadeligt, fortrydeligt, besverligen, Uofvervindeligste.
I)et är uppenbart, att Ravns uppgift Glädëlig etc. gäller
oj prosatalet utan tvåstavstaktig vers, där orden så måste
infogas, och Arvidi "aehtar ju icke ogärna" i sådan vers
denna accentuering. Denna Ravns kvantitetsbeteckning hänför
sig ock enligt honom till vad han kallar Rythmus Lyricus
strictior, cognitior et coactior (ett bevis för att denna vers
var ej blott den härskande utan även den farligaste och
bund-naste: cognitior et coactior).
Då nu Arvidi emellertid ansätter ej ex. Lijfligë utan
Lijfligë och anmärker, att sådana ord böra helst användas i
(laktylisk vers, så skall man icke tro, att han tagit detta ur
egen fatabur, ty då Ravn s. 49 f. behandlar daktylisk vers
eller vad han betecknande kallar Rythmus Lyricus laxior,
rarior et naturalior (där man således lättare kunde iakttaga
ordens "naturliga" accent) ansätter han — — ündërlig, Uvi
derlig (jfr Arvidis olöfligë), Spöttelig, klärërë. Detta nu si^t
sagda visar, hur man alltid måste överväga, huruvida i
poe-tiker meddelade prosodiuppgifter avse ett prosauttal eller äro
dikterade av versschemats tvång och infogningspraxis i olika
slags vers. Endast på män, vilka som Lagerlööf och Törner
i opposition mot tidens metriska virrighet sätta prosauttalet
såsom ofrånkomlig regel för all slags vers, kan man fullt lita.
(Jfr vad ovan sagts om en del metrici efter Arvidi.) Och
de ge helt andra uppgifter än Arvidi.
Likheten mellan Arvidis accentuering och Ravns och
1 Arvidis utom mitt ämne liggande accentuppgifter i denna 6:te
regel stämma icke med Fabian Törners (1703), som anger en accent,
som enligt hans ord i sammanhanget är alldeles lika med vår i ex.
oförivägen, oöfwerwinnerliyen, o förmodeligen oöfwerivinnerlig, oförtrutna
o förgätne, oförmögen, icankclmodig, oregerlig. Jfr Weste, Kock s. 218.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
