Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a c c e n t u e uin g av komposita i 1600-talkts svenska
79
i allmänhet äldre danska metricis är så i ögonen fallande, att
den, redan efter vad i det föregående sagts, förefaller
högeligen misstänktx.
Jag stannar först vid 3:dje regeln, den om hüsgüd etc.
Den är i själva sin formulering absurd och tydligen
(medvetet?) avvikande från Ravns latin. Han säger, att dessa ord
kunna sättas långa eller korta till bägge stavelserna, eller långa
eller korta till endera stavelsen, alltså ha denna underbara
ställning till "mått eller kvantitet": hüsgüd, hüsgüd, hüsgüd,
hüsgüd, en för skalderna verkligt liberal metrisk åskådning.
Men jag misstänker, att den för Arvidi, som jag liksom
Fabian Törner anser ej hava utgått från folkets tal vid sina
prosodiska uppgifter, var "vetenskapligt" riktig: riktiga tvåstaviga
ord som kraga etc. ha ju accenten först, men ord sådana som
husgud äro ju egentligen blott två sammanställda monosyllaba,
ocli då dessa senare "kunna sättias både långe och kårte"
(regel 2) i allmänhet, så fordrar konsekvensen, att denna frihet
råder, även om de stå alldeles bredvid varandra och liksom
bilda ett ord! Han säger ju ock, att dessa ord "hafwa samma
Arten som Monosyllaba, aff hwilka the sättias tilsammanu.
Ty varför skulle han annars omforma Ravns ord? Han
visste väl, att Ravns "partes utræque" etc. i
sammanhanget betydde, att man kunde ansätta antingen hüsgüd eller
liüsgüd, något hüsgüd eller hüsgüd framgår ej av Ravns ord.
Jag styrkes än mer i denna misstanke genom det till stor
del på Arvidi kalkerade s. k. reninarckska manuskriptets
yttrande: "De ord, som äre sammansatte af twänne enstafliga
blifwa äfwen som deras stam2 (d. v. s. de enstaviga orden)
1 I ett under tryck varande arbete om Södermanlands Folkmål
har jag haft tillfälle att se, att i östra Sörmland accenten i några
olikartade fall av komposita kan vila på senare leden. Men även
ett rakt motsatt förhållande har iakttagits, ex. kaffepanna men
soldattorp. Det är möjligt, att Arvidi genom dialektinflytande varit
predisponerad för ett godtagande av Corvinus’ regler, men jag tror
icke, att ett sådant antagande är vare sig troligt eller behövligt.
2 kurs. av mig. Samma tanke i kollegiet R 618, se sid. 73.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
