Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ACOKNITKUINC. AV KOMPOSITA 1 1600"TALKTS SVKNSKA <S3
alcxandriaen ocli andra carmina, som ha dess "tenorem",
<1. v. s. där elevatio och depressio växla i varannan stavelse,
"qva in parte qvoties et qvantum peccetur satis opinor
appa-ret". Versaccenten böra vi hämta "e medio populo ejusque
pronunciatione, in quam nobis nullum jus, ut qveamus
extol-lere quæ vulgus deprimit et contra1. Quia igitur popilius
dicit elevata priori: Husgud, Bä’rgtråll, Snörslef, Trä’fat,
Skin-brok, 0’ltok, Hålmhatt, Blä’cktratt. etc. non licebit mihi in versu 2
promiscue illa aut extollere aut deprimere. Habet interim talem
regulam Andreas Arvidi pag. 27", och så citeras Arvidis 3:dje
regel (ovan sid. 76). "Eximius hic error est, et qui omnem
accentum tonumque evertit, si liceat aliter in carmine quam
in prosa2 enunciare syllabas respectu toni. Quis, quæ so,
dicit husgud, Bèrgtroll etc.?"3 Dessa ord lämna i klarhet och
självständig, fullt modern uppfattning intet övrigt att önska.
Uppenbarligen anser Törner, att Arvidi konstruerat fram sina
aecentuppgifter dels i följd av en oförmåga att skilja mellan
kvantitet och accent och dels för att underlätta
versbyggandet, för vilket Arvidi ej lade prosaaccenten till grund. Han
anade väl icke, att Arvidi dessutom vandrat i Ravns fotspår.
Det är omöjligt att förutsätta, att Törner, som i Uppsala
träffade så många representanter för olika dialekter, med
sådana ord förde östgötadialektens talan gent emot Arvidis
sörmländska. Nej, Arvidi hade intet begrepp om vad saken
gällde trots sitt tal om de "hwasza eller högha" tonerna, och det
sir därför missvisande, då Kock låter skillnaden dem emellan
återgå på en dialektskillnad; det är däremot den nya, moderna
Iagerlööfska accentprincipen, som står emot den gamla
metriken, som innerst icke riktigt visste, vilka principer den
byggde på. Arvidis accentuppgifter gälla icke prosan.
1 Jfr Lagerlööfs samstämmiga yttranden sid. 21 f. och sid. 22 not 1.
2 Kurs. av mig.
3 I R 618 qu:to diktar Törner en alexandrin, som till form och
innehåll är fullt kongruent med den arvidiska musans alster: "quam
tamen male sonaret! På ett träfat oöltook med sin halmhatt insomna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
