Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
FKKDlilK SANDWALI,
Även angående andra ord av typen 32 få vi ho3 Turner
uppgifter, som bekräfta det resultat, till vilket jag ren förut
ansett mig hava kommit. Jag anför: ingå. értc, dnhagn
(sic!), varjämte vi få den allmänna upplysningen att i
komposita med an, in, til, ut, er och bi accenten ligger på själva
partiklarna (R 615 o. R 618 fol.)1.
Jag övergår nu till Arvidis 3:dje regel, såvitt don
handlar om accentueringcn av komposita av typen 320, varmed är
’ att jämföra lians 6:tc regel, där samma eller analoga exempel
anges, öpäslig, framträda etc. Kock säger visserligen, att
Arvidi "i någon mån" rönt inverkan av dansken Corvinus vid
uppställandet av denna regel men att Arvidi dock ingalunda
så slaviskt följt honom, att han för svenskan skulle uppgivit
en accentuering, som blott tillkom danskan. Ty att Arvidi
förfarit med urskillning, därför talar "på det bestämdaste",
att han ur sin regel uteslutit prefixet er- och ej heller visar
något exempel med detta prefix, under det att Corvinus
uppför er- såsom oaccentuerat prefix och nämner som exempel
erlängëj en accentuering, som än är den i danskan brukliga.
Detta skulle troligen berott på, att i dåtidens svenska er- ofta
kunde hava fortis. Men om så vore, så kunde man med rätta
fråga, varför han ej tillsatt ändå flera oaccentuerade prefix
till de av Ravn uppräknade, då han ju ändå i 6:te regeln
för fram ett exempel som framträda och i Regula Generalis
Åflijfwå. Förhållandet är kanske ett annat. För Arvidi var
nog prefixet er- (och ännu mer Ravns exempel ërlängë)
ganska okänt och osvenskt. Ännu 1692 säger Lagerlööf i
sina modersmålsföreläsningar, att han tvivlar på att partikeln
chr är "god Swänska", att den säkert är ett lån från
Tyskland, varför den ock "sapit lingvam Germanorum". Törner
(1703) yttrar beträffande chr och h[j: "ambæ sunt Germanioæ
potius" 2.
1 li Öls qn:to anföL* flera partiklar, som behålla accenten vid
komposition: an-, in-, till-, uth-, är-, o-, om-, nm-, bi-, sam-.
2 Märk att ord på er- saknas i Söderwall, i Linkopensen, i
Arvidi om
trestaviga
Uomposita.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
