Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
accentueu1ng av kompos1ta i 1 (joo "ta lets svenska 85
Mon det finns däremot något annat i Arvidis regel, som
är synnerligen anmärkningsvärt: han uppger liksom Ravn,
att ord på iin-, sam-, till-, o-, van-, and- "göra then
första Stafwelsen kårt" utan att göra den minsta reservation för
befintligheten av ett uttal med huvudaccenten på första
stavelsen. Denna uppgift är, om den skulle gälla 1600-talets
allmänna språk, fullständigt oriktig, som vi redan sett av
Lagerlööfs anmärkningar mot Spegels versaccent: tillfoga etc.
(sid. 39 f.) och nedan skola märka av Törners uppgifter och
skaldernas infogning av dessa ord. Det är möjligt, att Arvidi
här blint följt Ravns stilisering av regeln och sålunda
verkligen skrivit en dansk prosodi i detta fall, men det finns dock
något, som avgjort tyder på att "noster Andreas" här
liksom angående typen husgud haft sina egna små funderingar,
som dock ingalunda föranleddes av hänsyn till svenskt
prosa-uttal utan till behovet i den härskande tvåstavst-aktiga versen.
I denna sin regel upptager han, som vi se, inga tvåstaviga
av typen 32. som ju liksom husgud äro "kompne tilsamman
aff twenne Monosyllabis" och därför enligt 3:dje regeln väl
böra analogice behandlas som nämnda typ och ansättas ex.
tillagt; dessa ord måste ju i tvåstavstaktig vers visst icke
nödvändigt få iktus på ultima, utom då de användas t. ex. i
rimmet, och där gor han dem ock, som vi ovan sid. 54
sett, värdet ss’. Ord däremot som tilldraga, samdräktig
infogades ju i nämnt versslag såsom tilldraga etc., och om sålunda
Arvidi avser en prosodi för den härskande versen och ej för
svenskt prosatal, så blir ju hans yttrande, att dessa trestavigt
ord (320) "göra then första Stafwelsen kårt", nästan riktigt i
registret till Sehroderi Janua linguarum, i Biiclinors koukordans.
Spegel har av dylika blott ’erfara’ och säger därom ’est vox German.
erfahren". Linds anonyma ordbok av 1738 upptar 7 artiklar med
er-, först den av 1749 ett 20-tal. Att t. ex. ’erskijna’ träffas hos
Stiernhielm och ’erfrischa sigh’ i Gustaf Adolfs tal till ständerna
1630, betyder naturligtvis som insuga mot (’/ -ordens ovanlighet under
1600-talet inget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
