Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A C C IS N T L’ Ii K1N (i AV KOMPOSITA l 1600-1* A LISTS SVKNSKA 87
stavstaktiga versens behov, något som jag anser troligt, ej
kan utan vidare framföras såsom ett bevis för att 1600-talets
riksspråk vare sig uteslutande eller helst1 använde den av
honom såsom enarådande ansatta accentueringen. Samma
misstanke om att Arvidis uppgifter äro skrivna för versen och ej
för talet inställer sig även vid hans behandling av de
tvåstaviga (82): i sin praxis, då han placerar dem i rim, där de
jnåste infogas med ultima i arsis, och i sin teori, såsom syns
ovan av hans framställning av typen husgud (sid. 79). Även
här syns Törner vilja ånge Arvidis felaktiga utgångspunkt,
då han beträffande accentueringen husgud framhåller Arvidis
"eximius error" i att tro sig kunna få accentuera "aliter in
carmine quam in prosa" (sid. 83), och i en annan hndskr. säger
han just efter behandlingen av Arvidis sist nämnda
accent-uppgift: "Tonus accurato est observandus in carmine, prout
quotidiano sermone loquimur, alias actum esset de nostro
carmine" (annars vore det ute med den svenska poesien)2. Jag
kan ej förstå annat än att det också är ute med Arvidi
såsom målsman för svensk pvosaacccntucrin<i under 1600-talet.
Jag skall nu framlägga de positiva bevisen för att
accenten i 1600-talets riksspråk i sådana ord (320), som Arvidi
ansätter med genomgående penultimabetoning, i stort sett hade
samma läge som nu, d. v. s. på prefixet eller första leden.
Jag börjar med Lagerlööf, som uttryckligen ju utgick från
prosauttalet och urgerade, att man skulle tala som do lärde
och de vid hovet, d. v. s. riksspråk. Först hänvisar
jag-till sid. 39 f. ovan, där vi få en mängd ord av denna
accent-typ, vilka Spegel infogat med värdet ss’s och därför får
anmärkning av Lagerlööf, liksom ock till min föregående
uppsats om Spegels Öpna Paradis, där L. uppger, att partikeln
behåller accentum acutum". I sina av mig ofta citerade
föreläsningar i modersmålet har han ett kap. just om accenten
i trestaviga komposita eller rättare prefixavledda. Där få vi
1 Se Kock, a. arb. sid. 275.
2 R (>18 qicto.
Lagerlööf
om t rest o
-viga komposita.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
