Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A C C K N T U EIU N (i AV KOMPOSITA I 1600-TALETS SVENSKA 81)
Jag kan ej underlåta, att redan här påpeka ett
förhållande, varöver man åtskilligt förundrat sig. I sin Atis och
Camilla undviker Creutz genomgående alla med de nu
behandlade i sin accentuering (320) jämförbara ord, och även andra
till hans krets hörande skalder söka underkasta sig denna
oerhörda börda i sina mera pretentiösa dikter, såsom O.
Sylwan visat i en förträfflig uppsats i Samlaren 1898. Det är
uppenbarligen från mästaren Lagerlööf, som man hämtat denna
rigorösa regel, och det förhållandet blir åter ett bevis för att
accentu eringen av denna ord grupp (320) ej omkring 1700
undergått en väsentlig förändring, såsom Kock på grund av
tilltron till Arvidi (och Weste) och bristen på källor sådana
som Lagerlööf antagit. Även den ansedde Törner menar, att
dessa och andra ord, som ej gå att accenträtt infoga i
gällande tvåstavstaktig vers, böra därifrån uteslutas, något som
han anser vara en lika nödvändig som "durissima lex" för
modern (tonicus, d. v. s. på accenten byggande) vers (R 618
qu:to). Hur Lagerlööf själv handlar som poet häri. skall jag
nedan visa.
Jag är i tillfälle att framdraga ännu ett bevis för
ante-penultimaaccentuering av ord av denna typ, åt vilka Arvidi
liksom åt alla sina anförda hithörande trestaviga ger enbart
penultimabetoning. I den inbundna, prydliga
oktavhandskriften i Uppsala (R 324), vilken L. Wahlström (Samlaren 1900)
antar ha utförts för Lagerlööfs egon räkning, finnes i slutet
vidhäftad en liten lapp, som professorn uppenbarligen ansett
ha den vikt för metrikkollegiet, att han föranstaltat dess
iu-häftände vid inbindningen. Den utgör också en
exemplifiering på hans maning i kollegiet, att alltid låta iktus falla på
en accentstark stavelse. (Jfr ovan sid. 22). Lappen, som är
skriven med Lagerlööfs egen handstil, innehåller:
"Hæ particulæ elevantur in compositione aff åffgora ti
11-tillskynda an- andraga bort- börtdriffwa fram framkalla från
frånskilja vp v’pmuntra vth v’thsprida in inställa å å’kalla
på på’driffwa före fö’regå, fö’relöpa all- allmän o- odygdig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
