Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fkkdIUk sandwall
kvantiterande metriker som Nicander och Palmfelt, vilka äro
jäviga. Att i ett och annat ord accenten då låg på andra
stavelsen oftare än nu, avser jag naturligtvis ej att förneka
liksom ej heller, att dialektalt uttal av denna art då hade
ett friare och större spelrum än nu. Enstaka belägg från en
eller annan författare, såsom Hofs iva lgärning ~ välgä’rning
eller Lönbohms gensträ’fivog, bevisa ingenting i stort sett. Och
det skulle liksom jag yttrat angående de tv&staviga (se sid.
66 f.) varit en fast obegriplig sak, att ett uttal med accenten på
penultima (ex. it anda). Som enligt Arvidi skulle varit
ena-rådande och enligt Kock vanligare än det med accenten på
antepenultima (Itända), skulle just omkring 1700 ha liksom dött
ut och blott levat kvar i enstaka ord.
Angående Lönbohm, Ljungberg, Bergklint, Botin, Pfeif,
Hof, Svedberg etc., vilka uppge en accentuering, som
huvudsakligen stämmer med vår, hänvisar jag till Kock, a. arb. 282 ff.
Jag skall här blott tillägga Manderström, vars Företal till
rimlexikonet jag förut citerat. Han säger sig ej kunna medtaga
de trestaviga feminina rimorden, "hvilkas antepenultima är
lång, såsom af rätta, erkänna, nyfiken, samtycka, obillig, olycka
etc.". Längre fram motiverar han ytterligare, varför han ej
kunnat medtaga verba på andra prefix än be- och för-:
"orsaken är, att accenten, som uti alla af dessa partiklar
componerade verba. ligger uti antepenultima, göra desse orden
til dactyli, hvilka uti en s. k. Alexandrinsk vers, såsom
bestående av idel jambi, rätteligen aldrig inkomma, hvarken i
rimslutet eller inuti versen, — — a. Det är precis samma
åskådning som Lagerlööfs och Törners och den Creutzska
skolans, och den förutsätter absolut enahanda uttal.
Innan jag övergår till en behandling av de trestaviga
koinpositas (320) användning i versen, vill jag till
förekommande av missförstånd anmärka, att jag är fullt medveten
om att det ännu i fullgott riksspråk finns ej så få ord, som
alternativt kunna accentuera första eller andra stavelsen, ex.
otroligt, fullborda, mångfaldig, ledsaga. Men i allmänhet känna
Under
1700-talet.
Växlande [-accentue-ring-]
{+accentue-
ring+} i
nutida
riksspråk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
