Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
.tosla m.)öbku<;
omkring 1800; dessutom smakade ordet mera av fransk sed
än i vår tid. Orden förtjuserskor (v. 1) oeli förtjust (v. 218)
hade en långt starkare innebörd vid denna tid, då ännu icke
det hyperboliska bruket av dem försvagat deras betydelse.
Förtjusa motsvarade liksom det enkla tjusa snarare nutidens
förtrolla, bedåra. I sin "Lefnads- och Tankejournal" 1787
berättar Gagnorus om ett fruntimmer, som sövts med animal
magnetism, lian kallar henne "det magnetiserade och tjusta
fruntimret". (Sylwan, Kellgren, s. 107). Annu när
Atterbom 1821 i Fridsrop (v. 3) skriver: "Tjusas mitt bröst?"
betyder tjusas "dåras, gäckas". Jfr ormtjusare.
Vett (v. 19, 29) hade en vida ädlare betydelse än numera.
Man kunde översätta det med "begåvning, gott omdöme;
espri" (jfr den moderna danskans Vid). Vettig betyder på
Leopolds tid ännu "kvick". Kellgren kallar sin svägerska
i Skatelöv "vettig, beskedlig och småtäck" (Sylwan, a. a., s.
139), och det förstnämnda ordet brukar även Tegnér om
prostinnan Kellgren ett femtiotal år senare i Kronbruden
(2: 22).
Saga (v. 20, 23) motsvarar närmast franskans conte och
har en vidare betydelse än i modern svenska, ungefär:
"poetisk berättelse". Barnet Annett var "täckt, fromt, manerligt
ren". De båda sista orden beteckna, att barnet redan lärt
sig manerer, d. v. s. var städat, hade en viss belevonhet.
Annetts parti kallas jemt (v. 51), enligt ett nu försvunnet
språkbruk. Hos Weste kan man få veta, att ordet även
betydde: "vanlig, ordinär, av det vanliga slaget". Weste
anför sådana utryck som: ujämna år; han har jämna studier".
En snarlik användning hade ordet laglig: Wilsons "växt var
öfver laglig" (v. 57), d. v. s. över det normala.
Vid ordet Fr öja (v. 70) bör man erinra sig, att detta
för gustavianerna endast var en översättning av Venus, och
att deras föreställning om Fröja helt bestämdes av den
antika Venusbilden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
