Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEOPOLDS EGLE OCH ANN ETT
121
Annett sände Eglé "ett indiskt blomsterstånd" (v. 155).
Orden ånge, såsom framgår av v. 159, en rosenbuske.
Ordet by-palats (v. 164) är ironiskt, och för gustavianen
fanns det en motsats mellan sammansättningslederna, som gav
ordet en skämtsam anstrykning, ungefär som om vi skulle
säga bondpalats eller bondslott. (Jfr förf:s Stilstudier i Tegnérs
ungdomsdiktning, s. 247.)
Hesperisk (v. 174) är ett poetiskt ord, hämtat över från
antikens författare, och har under den franskklassiska tiden
en allmän betydelse av sydländsk. På detta ställe innehåller
ordet dessutom en anspelning på Hesperidernas gyllene äpplen,
som enligt den grekiska sagan förvarades borta i Hesperien
och av vilka Herkules hämtade tre.
Eglés gudson var sin faders "lifligt sanna bild" (v. 212).
Man använde omkr. 1800 ordet livlig om bilder och målningar,
som uppvisade en levande likhet med originalet. Weste
översätter "frappant de ressemblance, expressif".
Uselt (v. 276), använt om flärdens glitter, betyder
givetvis "ömkligt".
Då Eglé jämförde sig med Annett, fann hon "hur litet
deras rätt, till sällheten, var jemnad". Detta är onekligen
en något förvånande användning av jämna. Troligen har man
att i ett sådant bruk av ordet spåra inflytande från
främmande språk, antingen latinets æquare, som betyder både
"jämna" och "göra lika", eller snarare från franskans égaler,
som har dessa båda betydelser, och vars perf. part. kan
betyda "lika". Leopold använder på fler ställen jämna på
liknande sätt. I Odén, II: 6 (diktens v. 370), säger Thilda:
Mot mina plågors höjd min sällhets höjd du jemna)’.
Franskans språkliga inflytande spåras f. ö. på många
ställen i vår dikt, t. ex. i v. 16:
Men att behaga Er, se der, hvartill en hvar
Ej inser lika rätt, hvad väg man måste taga,
eller v. 297:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
