Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYBILDADE ADJEKTIV (OCH ADVEKIi) HOS FKÖDING 133
kände klang tordo — även om det vore riktigt — knappast
ha något större värde.
Den slutsats, man ur allt detta får fram, är, att de av
Fröding nybildade adjektiven (och adverben) tillkommit
huvudsakligen av tvenne skäl: för att vinna koncentration och
för att övervinna metriska svårigheter. Men även om de
sålunda ej först och främst Bro avsedda att ge en stämning, en
känslobetoning, vilken diktaren haft men ej ansett sig kunna
återge med vanliga ordformer, utan närmast äro i egentlig
mening karaktäriserande, så har dock skaldens djupa
konstnärliga intuition gjort, att de på läsaren verka omedelbart
stämningsgivande l. Naturligtvis får man ej heller tro, att
icko diktaren själv skulle ha varit modveten om att dessa
nyskapelser åt hans språk gåvo en i viss mening ny valör,
biton eller hur man nu vill kalla det. Föregående
framställning har endast sökt visa, att det icke i första hand varit
strävan efter nya bitoner, som kommit Fröding att skapa dessa
ord. Han skulle nämligen i så fall säkerligen ha bildat nya
ord även av andra bland de många typer för sådana, som
finnas (jfr Östergrens ovan cit. uppsats om Språklig
nyskapelse). Att han dock varit fullt på det klara med deras
egenartade betydelse, visar sig bäst, om man undersöker, i vilka
dikter de förekomma. Man finner då, att Fröding icke i
poem av vilken karaktär som helst använder nya ord.
Undantager man dikter sådana som Variatio, Karikatyriska
sonettor, Tullskyddsriddarnes marsch, där de nya
adjektivbildningarna ha en ront parodisk betydelse, så finner man, att
dessa ord huvudsakligen komma till användning i poem, vilka
röra sig om mera folkliga motiv — ’folklig’ då taget i
vidsträckt bemärkelse2. De proportionsvis flesta nyskapelserna
träffas i Värmländska låtar, därefter i Varjehanda dikter. Här
1 Detta särskilt genom den betagande rytmik de ofta förläna
dikterna.
2 Det är väl häri man kan spåra F. A. Dahlgrens inflytande.
Jfr ovan!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
