- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Trettonde årgången. 1913 /
147

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ETT PAR UTTRYCK I EN DIKT AV FRU LENNGREN 147"

Allt synes också tala för att vi lia att göra med en
typisk utgivarrättelse. ’Flinten’ avsåg förr, tycks det, icke hjässan
utan ’ännet’, ’paunan’. Lind återger ordet med ’clio Stirne’.
Bildligt avser det ’ansiktet’. Så i Linds exempel ’slå en i
flinten’, dvs. ins Gesicht. Liknande exempel träffas hos
Ihre, Sahlstedt, Weste, Dalin, Kindblad och Sundén. I
denna bildliga användning brukas icke prepositionsuttryck
med ’på’, utan endast ’i’. Vi kunna ju, på likartat sätt,
icke heller säga ’slå ngn på ansiktet’. Kindblad anför från
fru Lenngren:

Greta för mitt narris skull,
Nyss i flinten på Susanna
Slungade en soppkastrull.

Weste har t. e. ’Han sköt honom midt i flinten, il Uti
lächa un coup dans la figure . Idén att sätta in ’på flinten’
kunde först komma, då ’flint’ genom inflytande från
’flint-skallig’ (som egentligen borde betyda ’skallig frammot pannan’,
jfr strax nedan) även fått betydelsen ’hjässa’. En anledning
till övergången finns väl antydd hos Sahlstedt, då han
återger ’flint’ med ’frontis pars superna’. Men övergången har
säkerligen först skett i sammansättningen ’flintskallig’. Ihre
fattar saken så. ’Flintskallot’, säger han, ’proprie 1 notat euni,
in cujus fronte nulli crines comparent’. För honom har alltså
’flint’ icke bet. hjässa. Spegel har tydligen för ’flint’ icke
upptagit betydelsen ’panna’, utan — dock utan exempel! —
enbart den ur ’flintskallot’ härledda, då han säger: "Flint
kallas thet öfwerste i hufwud et/ och omkring hieszan". Detta
strider mot övriga ordboksuppgifter, för så vitt man ej får
anta, att Spegel liksom Sahlstedt avser ’frontis pars superna’.
Ihre har "Flint, facies. Slå en i flinten, os vel sinciput alicui
verberare".

Av ovanstående följer, att jag ej kan ansluta mig till
Tamms etymologi på ordet ’flint’: t-avledning till den rot
soin ingår i ’flina’. Äldre former som ’flijnskallot’, sv. dial.

1 Min kursivering.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1913/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free