Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DA NI SMEK HOS GUSTAV AV GEIJERSTAM
165
malt i svenskan, men som SAOB ej har något belägg efter
1700, torde det då ha avsomnat och sedan fått slumra i frid,
tills det med 80-talsrealismen sannolikt genom påverkan av
det d. avføde åter kom till heders. Ex.: Han är egentligen
den ende lyriker, den moderna strömningen i grannlanden
av-fött. I, 3: 85; II, 1: 23, 128, 152; II, 5: 69; II. 8; 52.
Avhänga av (= bero på, komma an på) belägger SAOB
först från 1870- och 1880-talet. ehuru den har ett avhänga pu
från 1756. Detta torde över hän på danskt inflytande,
ar-hænge av, möjligen tyskt, abhangen von. Det användes dock
av Rosenstein 1815 och Orvar Odd 1863. I. 5: 56; I, 20: 18.
Avstickare anser Cederschiöld, Verbalabstr. 50, kommit
till oss från Tyskland över Danmark. Då det — efter SAOB
att döma — uppträder synnerligen talrikt under 1880-talet.
kan Geijerstam ha det från svensk Jäsning. II, 8: 114.
Betingelse (= förutsättning, villkor) som Linder, Regler3
188, antager som säker men SAOB mera försiktigt som
sannolik danism, och som Cederschiöld, Verbalabstr. 77, ännu
1908 finner vidlåda någon bismak av danism, måste dock på
slutet av 1880-talet anses vara insmält i svenskt ordförråd,
då det upptas bådo i SAOL0 (1889) och hos Lundell (1893).
När därför Geijerstam använder det först på 1890-talet
behöver det ej hos honom bero på danskt inflytande. I, 41: 27;
II, 10: 7.
Betro sig till ngn (= anförtro sig åt ngn,
förtroendefullt yppa sitt tillstånd för någon) återfinnes ej bland
fraserna i SAOB och tordo ha till källa det d. betro sig til en.
I, 18: 111.
Bi hänsyn, cf. bihensyn, enligt SAOB använt av
Ljunggren 1867 och Levertin 1897. Se hänsyn l II, 5: 120.
B las er th et, subst, till blaserad, framhållet som danism
av Celander, S. o. S. 1904, 73, och Berg, S. o. S. 1904, 189,
läses även hos Geijerstam. Ex.: Talet om blaserthet har
varit så starkt, att man på sista tiden börjat vakna ur
bla-sertheten. II, 2: 187.
Blickstilla (= fullkomligt lugn), som även Strindberg
1883 (Dikter2 135, 160) och Levertin, Revy 1885, 64, begagna,
är sannolikt det d. blikstille, då sammansättningens förled
enligt Rietz i våra dialekter heter blek (= lugn, stilla) och
Falbe-Hansen översätter blekstill med blikstille. Ex.: Den blickstilla
fjärden. Den (Vättern) kan ligga blickstilla. I, 36: 172; I,
43: 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
