Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
J. E. HYLÉN
Bliva till (= bliva, bliva ngt av ngn 1. ngt), anmärkt
som danism lios Per Hallström av Celander S. o. S. 1904, 90.
och hos Levertin av Rothman S. o. S. 1911, 66, begagnar
även Geijerstam till överflöd. Möjligen är denna fras även
påverkad av tyskan (V. Rydberg använder ej så sällan varda
till), och ett och annat av Geijers tams uttryck kan säkerligen
återföras till gamla svenska vändningar (bli till jord, stoft 1.
bli till åtlöje, ordspråk o. dyl.). Ex.: De små dropparna ~
blevo till en livgivande saft. Mångudinnan blev till bruden.
Han blev till en liten gosse igen, som sprang på stranden och
metade krabbor. Stubbarna i skogen bliva till ansikten. Skrattet
blev till en grimas. Sedan den dagen förföll han och blev
till èn utböling, som alla måste sky. Min fruktan blev till
en fix idé. I, 1: 21 osv.
Botten tillskriver Berg, S. o. S. 1911, 254, i’ vissa
betydelser (fond, grund) dansk påverkan, och även Ljunggren,
Levertins danismer 12, lutar med vissa inskränkningar (botten
av kvinnlighet, på botten av sitt väsen) åt samma mening.
Dylik bemärkelse har det ock hos Geijerstam, som även talar
om ett bottenlöst (= ändlöst) själstillstånd (II, 8: 167), men den
återfinnes hos långt äldre författare, såsom Almquist, Tre Fruar2
842, 409, Rydberg, Frib.6 238, Sturzen-Becker, Sv. Nat. 14, 229.
Ex.: Ångesten slumrade på botten av hennes själ. Ögonen
~ röjde det drag av svårmod, som låg på botten av majorens
väsen. Att det på bottnen av allt detta svårmod fanns en
ådra av humor, föll säkert ingen in. I, 1: 15; I, 11: 313:
I. 21: 77; I, 23: 77; I, 24: 128; I, 27: 12, 17, 154, 157; I, 34:
9; I, 38: 49; II, 1: 41; II, 8: 12, 87.
Bristfärdig (= färdig att brista), av Berg, S. o. S. 1911,
255, anmärkt som danism hos Levertin, associeras som svenskt
ord svårligen med flyttfärdig, tryckfärdig utan föres helt
oreflekterat samman med bristfull, bristfällig. Det d.
bristefær-dig har helt säkert tjänat som mönster. Ex.: Björkarna på
kyrkogården buro svällande, bristfärdiga knoppar. I, 6: 191.
Bunke (hög, hop) finns i våra dialekter. Möjligt är
dock, att Geijerstam haft d. bunke för ögonen. Hos
sydsvenska författare är ordet ej ovanligt. Ex.: En sympatisk
blick gagnar en diktare mer än en hel bunke kritiska
anmärkningar. I, 14: 132; II, 8: 79.
Bära hän (= bära, leda, gå) torde gå tillbaka på n.
bære hen. Ex.: Det var honom emot att tiga, när han såg,
vart det hela bar hän. I, 34: 175.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
