Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANISMER HOS CJ LISTA V AV GEIJERSTAM
167
Bära över med (= ha överseende, fördrag med) är en
gräslig danism, d. bære over med. Ex.: Alla måste ~ hålla
honom räkning för att han burit över med den döda. I, 2:
129; I, 33: 48. 49.
Böja av (= vika av), av Celander, S. o. S. 1908, 231,
anmärkt som danism hos Strindberg, torde onekligen närmast
gå tillbaka till d. bøje av. Ex.: För att få vara ensam tog
Sammel vägen längs utmed åkern och böjde av inåt skogen.
I, 33: 128; I, 36: 320; I, 43: 260.
Dala ned, varpå SAOB tidigast har belägg från 1888.
torde ha sin förebild i d. dole ned. Ex.: Bladen ~ föllo av,
ett för ett, långsamt dalande ned mot sanden. Solen dalade
stilla ned bakom bergens krans. I, 11: 26; I, 13: 112.
Den utan något ord att syfta på och i vårt exempel
betydande affären torde härstamma från Danmark. SAOB
har intet belägg äldre än Geijerstams. Ex.: Nu gällde det
bara att inte visa sig angelägen eller låta Johan Agust ana,
att man var med på den. I, 33: 109.
Den gången (= på den tiden), d. den gäng, anse
Celander, S. o. S. 1904, 83, 1908, 214, Rothman, S. o. S. 1911, 66,
och Lyttkens-Wulff, Sv. Ordl. 38, vara en modern danism,
och detta är helt säkert ej så sällan fallet, eftersom danskan
gör ett vida flitigare bruk av denna vändning än svenskan,
som likväl understundom använder den i denna betydelse,
såsom framgår av både Lind, Dalin och Falbe-Hansen.
Exemplen från Geijerstam förefalla mig också vara vanlig svenska.
Ex.: Varför hade hon ingenting förstått den gången, då Bob
först kom in i hennes värld? I, 22: 63; I, 37: 101.
Den slags, av Lyttkens-Wulff, Sv. Ordl. 38, angripet
som danism i våra tidningar, läses även ho3 Geijerstam men
i en sammanställning, där det verkar som ett vanligt svenskt
språkfel, mot vilket redan Rydqvist ivrar, Hist. Språkforskn.
17 (1851). Ex.: Hennes ansikte var vackert med den slags
blekhet, som beror på nattvak. I, 2: 95; II, 5: 13.
Det, pleonastiskt använt av Levertin, misstänker Berg,
S. o. S. 1911, 278, vara en danism. Även Geijerstam har
sådana vändningar. Ex.: De hade levat och dött, som de
lyckligaste och bästa människor göra det, utan att lämna
annat minne efter sig–-. I, 32: 12; 1, 43: 40, 79.
Dis (= töcken, dimma) upptages först hos
Lyttkens-Wulff, som dock tillsätta ett synonymt ord som förklaring.
Dalin-Spilhammar översätta det d. dis. I våra dialekter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
