Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
J. E. HYLÉN
finns ett clisa med samma betydelse. Lyttkens-Wulff uppge
väl riktigt genus neutrum för det sv. dis, men då det hos
vår författare även uppträder som realgenus och detta till
fullo överensstämmer med danskt kynne, kan man ej frigöra
sig från den känslan, att Geijerstam härvidlag givit efter för
danskt tryck. Nu är ordet mycket vanligt. Ex.: Den blåa
disen. (Solen) gick ned i ett dis av guldviolett. I, 11: 183;
I, 38: 160; I, 39: 112; I, 43: 268. Soldis I. 40: 185.
Driv er i (= dagdriveri), upptaget hos Sundén och
Lyttkens-Wulff, kan väl vara en svensk bildning (jfr drömmeri,
slöseri), men då enbart driveri verkar betydligt främmande,
är påverkan av det d. driveri ej utesluten. I. 18: 31.
Dröm lös kan likaledes vara en svensk bildning (jfr t.
ex. grenlös, rolös, tveklös hos Geijerstam), ehuru det ej
upptages i svenska ordböcker, men d. drømløs och t. traumlos
kunna ju ha medverkat. Ex.: En tung, drömlös sömn. I,
11: 302. Drömlöst (adv.). I, 34: 166.
Dröm sjuka bör väl uppföras som danism, ifall Berg
har rätt, då han till danismer räknar adj. drömsjuk, S. o. S.
1911, 255. Emellertid kan man angående Geijerstam vara rätt
osäker, ty han tyckes älska sådana bildningar (förströelsesjuk,
grubbelsjuka, kärlekssjuk, misstänksam sjuk, misstänksamsjuka,
tankesjuka, vänsjuk). I, 20: 16.
Där i st. f. det formella subj. det konstaterar Celander, S.
o. S. 1904, 90, såsom en vanlig danism hos Per Hallström,
och Rothman, S. o. S. 1911, 66, uppvisar den även hos
Levertin. Det är dock knappast någon färsk danism, ty
åtminstone Tegnér och Geijer bruka den. Redan i Argus läses (1733)
"där äro en hop onödige formaliteter" (s. 200 i
Hesselman-Larams uppl ), ändrat i andra uppl. (1754) till "det är en hop".
Till frasens spridning kan i hög grad ha bidragit ett sådant
mångupprepat verspar som Tegnérs "där växte uti Hildings
gård två plantor under fostrarns vård". Geijerstam tyckes
dock ej ha haft någon förkärlek för denna vändning. Ex.:
Där fanns mod, och där fanns stora förväntningar. II, 8: 74.
Dö sa (= dåsa) är tvivelsutan det d. døse. Ex.:
(Stillheten) kom ut i stallet, där de feta hästarna fredligt tuggade
sitt gröpe och hö, medan stora flugor dösande surrade
omkring dem. I, 6: 183.
Efterlåtenskap (= kvarlåtenskap) är sannolikt det d.
efterladenskab, möjligen t. hinterlassenschaft. Verbet efterlåta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
