- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Trettonde årgången. 1913 /
171

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DA NI SMEK HOS GUSTAV AV GEIJERSTAM

171

met i vårt språk redan på 1830-talet. Ex.: De (tankarna)
togo ett storartat, sin tid långt föregripande uttryck i
Kierke-gaards kritik. II, 1: 126.

Föregyckla (= förespegla, utmåla), d. foregøgle, t.
vor-gaukeln, Läses även hos Hj. Söderberg 1901 (M. Bircks ungd.
135). Ex.: Som i en vision ser han allt, vad inbillningen
föregycklat honom. Min fantasi föregycklado mig de
ohyggligaste föreställningar om allt. som rv kunde hava hänt. I, 31:
81; I, 33: 155; I, 34: 264. 309

För grämd (= tärd av sorg) för Rothman, S. o. S. 1911,
51, tillbaka på d. forgræmmet 1. t. vevgrämt. Ljunggren, Lev.
dan, 20, som upplyser, att i SAOB:s samlingar det före 1891
endast förekommer en enstaka gång 1837, tror, att det hos
Levertin är en danism. I, 14: 92 osv. (20 ggr)

Förkommen i betydelsen avsigkommen anser Celander.
S. o. S 1908, 236, vara en danism. Beckman, som översätter
d. forkommcn med nära att förgås, och Dalin-Spilhammar, som
bland översättningar på forkomme även ha vara nära att
omkomma, tyckas också luta åt samma mening. Däremot tyder
Akademiens sjunde ordlista förkommen såsom andligen
avsigkommen, och Falbe-Hansen uppfattar det som ett svenskt och
icke .ett danskt ord, då hon tolkar sv. förkommen med d.
vinge, ynkelig, dekadent. Ex.: Jag vill till och med påstå,
att det endast är hos moraliskt förkomna individer, som denna
känsla är alldeles utplånad. II, 9: 60.

För skruvad (= överspänd), d. forskruet. Ex.: Man ~
skall upphöra att tillämpa en förskruvad romantik. II, 5: 54.

Förstucken (= dold) är ett gammalt svenskt ord, men
Rothman, S. o. S. 1911, 52, räknar även med möjligheten, att
d. forstukket kan ha gjort sitt till för att hålla det vid liv.
Ljunggren, Lev. dan. 22, tilltror snarare t. vevsteckt denna
verkan. Falbe-Hansen fattar ordet som svenskt och översätter
det med skjul t. I, 13: 101.

Förståelse (= sympati, ett innerligare uppfattande än
det mera kalla förstående) anföres av Celander, S. o. S. 1904,
75, Rothman, S. o. S. 1911, 52, och Ljunggren, Lev. dan. 22,
som en danism. Cederschiöld, Verbalabstr. 77, anser det ännu
1908 klinga rätt osvenskt i många svenskars öron, men
Lyttkens-Wulff och Falbe-Hansen upptaga det som svenskt ord. I,
36: 77.

Förutaning (= aning, förkänsla), d. forudanelse, t.
vor-ahnung. Ex.: Det kommer över henne som en förutaning, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1913/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free