Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
J. E. HYLÉN
något här skall ske, vilket ej är till det bästa. I, 27: 46;
I, 32: 63; I, 35: 62.
Förvanska (= fördärva, vanställa) är gammalt i
svenskan, ännu hos Lind, och uppträde^ i halländska och
småländska dialekter i betydelsen förstöra, förspilla, stjäla (Möller,
Rietz). I nyare svenska ordböcker förekommer det först hos
Lundell, som antecknat det från sydsvensk författare, och
sedan i Akademiens sjunde ordlista och hos Lyttkens-Wulff.
Tamm i sin etymologiska ordbok och Celander, S. o. S. 1908,
244, antaga det återupplivade förvanska vara det d. forvanske.
Rothman, S. o. S. 1911, 52, fattar det också som en danism
hos Levertin. Ljunggren, Lev. dan. 23, anför emellertid ordet
från författare, som uppträtt före Levertin. I. 38: 103.
Förvanskning, d förvanskning, upptaget i Akademiens
sjunde ordlista, uppför Rothman, S. o. S. 1911, 53, bland
Le-vertins danismer, men Ljunggren, Lev. dan. 23, anför det
redan från V. Rydberg och T. Wisén. I, 39: 139.
För vän a (= skämma bort) är knappast dial. förvana
(= förstöra) utan sannolikare d. forvcenne 1. möjligen t.
ver-ivöhnen. Hos Lundell upptages det under formen förv än ja
från sydsvensk författare men finns för övrigt ej i svenska
ordböcker. Ex.: Präktiga träd skola växa i sand och aldrig
förvänas med gödsel. I, 13: 45.
Förvänd (= bortskämd), d. forvænt, t. verwöhnt. Ernst
Ahlgren 1885 och Wrangel 1911 använda förvand. Ex.:
Tanken var kanske en smula lat hos en fin och förvänd
roiiia-rinna. I, 12: 176; I, 13: 115.
Gamling upptager Linder. Regler3 185, som danism,
men Celander, S. o. S. 1908, 219, är böjd för att fatta det
som en inhemsk bildning. Lundell har det från sydsvensk
författare, Lyttkens-Wulff hänföra det till vardagsspråket.
Därifrån har sannolikt Geijerstam hämtat det, eftersom han
lägger det i munnen på torparesonen Karl Johan i en av sina
bondepjäser. I, 9: 88, 89; I, 13: 83; I, 16: 14; I, 26: 76.
Ga mm al klok kan väl vara en svensk bildning, ehuru
det ej upptages i svenska ordböcker. Gammelklog, t. altklug,
träffas dock i de danska. Ex.: Det (ansiktet) hade plötsligt
blivit allvarligt och gammalklokt. I, 26: 197; I, 33; 9; I, 36: 73.
Gammalmanssteg (= gubbsteg) erinrar enligt Celander,
S. o. S. 1908, 225, misstänkt om dylika danska
sammansättningar, och även Cederschiöld, Sammans. subst, med adj. till
förled 8, betraktar första sammansättningsleden som en danism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
