Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
J. E. HYLÉN
ock från våra södra grannar, mon då det finns i Akademiens
Ordlista 1889, kan det knappast hos Geijerstam rubriceras som
danism. I, 26: 6, 92; Hj 9: 82, 86; II, 10: 74, 80.
Giva sig i kast med (= giva, inlåta sig i strid med,
kasta sig på, ta i tu med) går väl 1884 hos Geijerstam
tillbaka på d. give sig i kast med, ehuru frasen förekommer i
sydsvenskt språk. Ex.: Då vågade icke ens svägerskan giva
sig i kast med honom. Hon gav sig i kast med den (boken).
I, 4: 17; II, 8: 31.
Glädje på klingar visserligen danskt i mina öron men
låter väl även säga sig på svenska. Ex.: Därför blev det
stor glädje på gossarna (jfr d. der var stor glæde paa alle
børnene).’ I, 19: 9, 43.
Glädjesande misstänker man lätt för påverkan
söderifrån, eftersom de danska sammansättningarna ofta ha ett s —
glædesdag, glædesraab, glædestaarer —, de svenska aldrig —
glädjedag, -rop, -tårar —, men då det träffas i
sammanställningen "den stora glädjes- och frihetsande", kan den senare
formen ha framkallat den förra. II, 8: 149.
Godväder (= vackert väder) svarar visserligen mot n.
godvejr, men då vårt gamla godhvædher lever kvar i våra
dialekters govär, behöver det hos Geijerstam ej vara någon
nor-vagism. I, 33: 125.
Gott i betydelsen bra, väl erinrar stundom om danska
vändningar. Redan Linder, Regler3 188, gör uppmärksam
härpå, och efter honom Berg, S. o. S. 1911, 276, och
Lyttkens-Wulff, Sv. Ordl. 38. Ex.: De hade det gott. Alltsom åren
gingo, levdes det ej längre fredligt och gott i makarnas trånga
hem. I, 4: 46, 67; I, 13: 107; I, 21: 94.
Grej a (= ordna, reda ut, träta) påminner om n. greie,
men då det även uppträder i våra dialekter, torde den
lånevägen hos Geijerstam vara den sannolikaste. Ex.: Han var
karl att greja värre saker än så. Vad är det vi har grejat
om i så många år? I, 9: 71; I, 16: 100.
Grejor (= saker) anför Linder, Regler3 185, som en
norvagism, men Celander, S. o. S. 1908, 219, tror mera på
det som provinsialism. För Falbe-Hansen är det svenska.
Ex.: Han ~ lade dem (väst och halsduk) ~ på botten av
kistan, där han hade sina grejor. I, 9: 37; I, 23: 61.
Grundlag (= grundval, underlag),, d. grundlag, t.
grundlage, håller Celander, S. o. S. 1904, 77, för en danism, ehuru
han, S. o. S. 1908, 211, liksom Berg, S. o. S. 1904, 190, 1911,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
